rebelz.se

Intervju: Pilo Stylin

Pilo Stylin driver Yamasaki Academy i Göteborg och är ordförande i Svenska Brasilianska Jiu-Jitsu Förbundet (SBJJF). Han har svart bälte i BJJ.


Pilo med son sitter och vilar på prispallen vid Stockhom Open 2010.

Hur kom du i kontakt med grappling?
Jag har jag hållit på med någon typ av idrott hela mitt liv. Under nästan tio år spelade jag både ishockey och fotboll fram till gymnasiet. Jag sökte till och med in på hockeygymnasium, kom in men valde bort det. Då jag är uppvuxen i en liten stad har utbudet alltid varit litet. Det fanns inte så många kampsporter att välja mellan så det fick bli lagsporter istället. När jag flyttade från min hemstad efter gymnasiet fick jag chans att testa lite kampsport några få månader, först kempo och sen ninjutsu när jag flyttade till Göteborg. Hösten 1999 kom en kompis till mig från USA och besökte Sverige under ett par månader. Han hade tränat BJJ ett tag på Yamasaki academy i Washington DC och ville gärna fortsätta träna under sitt besök. Jag hade precis flyttat till Göteborg och jobbade på en datafirma där vi hade en dojo på kontoret. Så vi spenderade helgerna där och jag fick lära mig mina första BJJ-tekniker. När min kompis åkte hem igen ville jag fortsätta träna. Jag hittade en annons i Fighter magazine om en nyöppnad klubb i Göteborg och började träna med Rolle Cronestad som då var blåbälte. Fram till 2004 tränade vi tillsammans i SBJJA. Jag och några andra som tillhörde SBJJA valde då att gå vår egen väg samtidigt som Rolle och Richard Bohlenius fortsatte med SBJJA. När vi då delade på oss hade jag till största delen drivit klubben i Göteborg de senaste åren och det fortsatte jag med. Genom en gammal elev som flyttat till USA och tränade på Yamasaki academy fick jag kontakt med Fernando Yamasaki, vi lärde känna varandra, han kom till Sverige på besök och sen dess tillhör jag hans team. Alla år som jag tränat jiu-jitsu har varit lärorika och nyttiga men de år jag spenderat som elev under Fernando har varit ovärderliga för mig. Utan honom hade inte jag befunnit mig där jag är idag.

Berätta om Yamasaki Academy i Göteborg.
Yamasaki Academy är den enda helt renodlade BJJ-klubben i Sverige, enligt min vetskap. De flesta andra klubbar har både MMA och BJJ på menyn men vi har valt att bara satsa på BJJ. MMA och Submission wrestling är ett resultat av att BJJ har utvecklats och tagit andra former. Idag är de egna idrotter och om man verkligen vill satsa på att tävla är det mycket svårt att kombinera. Vi tror att framgångar är mycket lättare att nå om man begränsar sig till en idrott istället för att hålla på med alla. Hellre vara bra i en idrott än halv taskig i flera. I dagsläget har vi någonstans mellan 100-120 medlemmar. Bland dem hittar man både motionärer och de som vill satsa på att tävla på elitnivå. Just nu lägger vi ner mycket energi på att utveckla vår tävlingsverksamhet och vidareutbilda våra tränare. Mycket av det jag jobbat för under flera år har på allvar börjat ge lön för mödan. Jag har ett bra gäng med duktiga och väldigt kompetenta medarbetare idag som driver klubben. Då jag både är ordförande och huvudtränare är det är väldigt viktigt för mig att vi är en klubb och inte någon en-mans-show. Ensam är inte stark!

Som förbundsordförande i SBJJF, hur tycker du arbetet går inom förbundet?
Det finns hur mycket som helst att göra. Jag tror inte riktigt någon förstår hur mycket arbete det är med att bygga upp en ny idrott. Idrotten BJJ har ju i mångas ögon funnits länge men det är först nu när vi har ett eget förbund underordnat Riksidrottsförbundet som vi är en riktig idrott med samma status och rättigheter som alla andra. Den svenska idrottsmodellen har gjort att Sverige är en framstående nation i väldigt många idrotter, nu kan även BJJ ta del av de resurser som finns tillgängliga i idrottsrörelsen. 2010 tycker jag varit ett riktigt bra år för förbundet. Vi har idag en aktiv styrelse där alla styrelsemedlemmar är delaktiga i arbetet. Vissa viktiga pusselbitar i idrottens framtid har lagts på plats. Idrottens första Svenska mästerskap kommer att gå av stapeln och grunden för en elitsatsning har börjat läggas. Lite beklagligt är att väldigt lite av det arbete vi gjort har synts utåt. Det är alltför sällan som de viktiga beslut som fattas på möten resulterar i något praktiskt som syns utåt.

Hur många klubbar är med i förbundet idag?
Förbundet består idag av 55 klubbar men det kommer kontinuerligt in nya ansökningar så vi blir sakta men säkert fler hela tiden. I början av året hade vi närmare 1800 registrerade utövare i våra medlemsföreningar. Idag skulle jag tippa på att det ligger mellan 2000-2500.


Pilo på utomhusträning, Summer camp Varberg 2010.

Vad har du för förväntningar på BJJ SM?
Vi hoppas att attrahera de utövare som verkligen är seriösa med sitt tävlande. Ett svenskt mästerskap är framför allt till för de som vill tillhöra de bästa i landet eller vill mäta sig med de som är bäst. Detta innebär troligtvis att SM inte kommer att bli den största tävlingen i Sverige. Målet är istället att SM ska vara tävlingen med Sveriges tuffaste deltagare. Vi ser SM som ett steg mot att bygga upp en bra elitverksamhet i Sverige.

Hur kom förbundet fram till att slå ihop lila-, brun- & svartbältes klasserna till en klass på BJJ SM? Först och främst så finns det för få utövare i Sverige för att fylla alla viktklasser. Många av de som satsar hårdast på sitt tävlande hittar vi bland lila, brun och svartbältena. Därför ser vi ett syfte med att alla ska få möjlighet att tävla i ordentliga viktklasser. För det andra anser vi att ett mästerskap är till för elitutövare. Eliten är de som lägger ner energi på att träna och tävla med målet att försöka ta sig hela vägen till toppen. BJJ är idag är en stor breddidrott, i princip alla som tränar oavsett nivå kan hitta en tävlingsklass som passar dem. Detta är jättepositivt för idrottens framväxt och utveckling. Men vi känner att det finns ett behov och ett syfte med att ha ett mästerskap för de som helhjärtat satsar på sitt tävlande och inte bara gör det som en kul grej. Vi kommer snart ha de ekonomiska medlen för att ha ett landslag i BJJ. Ett landslag där det inte finns plats för mer än 8-15 personer, både av ekonomiska och praktiska anledningar. Ett SM ska givetvis vara en del av bedömningsgrunden för vilka som kan vara aktuella för en framtida landslagsplats. Att slå samman bältesklasser och bara ha viktklasser är den modell vi valt att testa för att kunna samla de som vi tror har förmåga och kapacitet att vara med och strida om landslagsplatser och mästerskapstitlar. Vi tror att förmågan att prestera på tävlingar inte begränsas av bältets färg. Sammantaget så har ett svartbälte mer teknisk kunskap än ett lilabälte men detta behöver inte automatiskt betyda att svartbältet vinner i en match. På tävlingar där det står saker på spel finns det många faktorer som spelar in och kan omkullkasta våra förutfattade meningar om att den högst graderade alltid vinner.

Ser ni någon risk att klubbar inte kommer ställa upp på BJJ SM pga av hopslagningen av klasserna?
Majoriteten av de som valt att höra av sig till förbundet och berätta vad de tycker är väldigt positivt inställda. Men samtidigt finns det många i Sverige som har tidigare erfarenheter från andra idrotter där man endast tävlar i viktklasser. Då systemet med bältes-, vikt- och åldersklasser är så starkt befäst i BJJ så finns det givetvis vissa funderingar kring ett avvikande genomförande. Men det är svårt för oss att bedöma den spridda kritiken som vid några tillfällen synts på forum där mestadels anonyma användare valt att yttra sig. Vi tror och hoppas att alla de som satsar på sitt tävlande ser möjligheten att profilera sig i ett första historiskt SM. Att ett landslag kan hägra inom ganska snar framtid innebär förhoppningsvis att många vill ta chansen att synas på ett SM.


Pilo Stylin vs Klint Radwani, Gothenburg Open 2009.

Kommer det vara några åldersklasser på BJJ SM?
Nej det kommer det inte vara. På VM finns inga åldersklasser och vi ser inga anledningar till att SM ska ha det. Som sagt så vill vi lyfta fram den svenska eliten. Det är mycket möjligt att det precis som inom andra idrotter kommer att arrangeras separata veteran-SM i framtiden. Men som alla förstår behöver vi i dagsläget börja med att bygga upp och utveckla elitverksamheten först. Vi har valt att ha ett ungdoms-SM samma dag som SM men det är att betrakta som ett enskilt arrangemang även om det går samtidigt. Det känns viktigt att värna om sportens tillväxt från dag ett så därför tycker vi att det är bra att de unga talangerna får vara med på ett hörn.

Kommer SBJJF ta ut ett landslag framöver?
Högst upp på prioriteringslistan har SM stått. När vi nu är där så är det ett landslag som står näst på tur. Vi har sökt och även fått lite pengar av RF för elitverksamhet. Dörrarna står med andra ord öppna för oss. Vi har endast i korthet diskuterat hur vi ska handskas med ett tänkt landslag. Helt klart är dock att man genom sitt deltagande på SM visar att man vill tillhöra den svenska eliten och då också vill vara aspirera på en landslagsplats. Till en början kommer säkerligen SM spela en stor roll.

Förbundet anordnade tidigare fystester på Bosän, varför gjorde ni det och hur gick det?
Det fanns flera viktiga anledningar till att göra fystester. Målet med dessa tester var inte att mäta de enskilda individernas resultat utan att få basfakta för att kunna bygga en grenprofil. För de som inte vet vad en grenprofil är så kan det enklast beskrivas som en profil eller mall för vad en idrottare behöver kunna prestera rent fysiskt för att klara av att tillhöra eliten i en viss idrott. Alla etablerade idrotter har detta och att ha en grenprofil eller i alla fall ha påbörjat arbetet med att ta fram en är en förutsättning för att kunna få elitstöd från RF. Det är ingen hemlighet att jag själv anmälde mitt intresse och var med. Vi som deltog blev ombedda att inte dela med oss av vare sig testresultat eller berätta vilka som var med. Det är upp till Martin Jansson och Rickard Carneborn som genomförde testerna att rapportera om detta. Kortfattat kan det sammanfattas med att det gick bra, både vi som var med och testpersonalen i labbet var nöjda med testerna, och att detta är en väldigt viktigt del av att bygga upp en elitverksamhet.

Vad anser du kan förbättras inom svensk BJJ?
Det finns så mycket att framhäva som vi kan förbättra att det inte finns någon hejd. Även om BJJ i Sverige har utvecklats mycket de senaste tio åren så är vi fortfarande ett lille-putt land. Att påstå något annat är bara brist på självinsikt. Jag anser att i princip allt kan förbättras inom svensk BJJ. Vi har väldigt goda förutsättningar att bli en riktigt framgångsrik nation men för att nå dit behöver vi öka kompetensen både bland tränare och utövare. Väldigt få tränare har idag till exempel någon tränarutbildning. De svenska tränarna har en god teknisk kunskap även om vi inte är världsledande. Men det saknas teoretiska och praktiska kunskaper inom ämnen som träningslära, träningsplanering, mental träning, pedagogik osv. Vi behöver höja lägsta nivån och täppa till vissa luckor. Sverige är en framgångsrik tävlingsnation för att vi inom de flesta idrotter har en hög kunskapsnivå och bedriver träning baserad på aktuell forskning. Det är hit vi behöver ta BJJ om vi ska nå hela vägen fram till världseliten.

Hur ser du på framtiden för BJJ i Sverige?
Det ser ljust ut tycker jag. Mycket av de politiska konflikter som i andra länder satt krokben för utvecklingen har vi klarat oss skonsamt ifrån. Vi är ett litet land där alla kommer behöva samarbeta med varandra. Då menar jag inte främst på det idrottsliga planet utan när det gäller organisationen runt vår idrott. Det är en stor process att bygga upp och utveckla en idrott. Det går inte att förlita sig på att t.ex. en liten styrelse på sju personer i ett förbund kan göra allt det jobb som behöver göras. Det finns något alla kan bidra med det viktiga är bara att vi tar till vara på den demokratiska modell som råder i den svenska idrottsrörelsen och inte trasslar in oss i onödig politik som egentligen inte berör oss.


Pilo Stylin vs Klint Radwani, Gothenburg Open 2009.

Vilka personliga tränings- och tävlingsmål har du framöver?
Om ett par månader är det elva år sen jag gick min första tävling. Åren går snabbare än man tror. I somras deltog jag på mitt femte VM, jag och Leo Neves var då de första svenskarna att ställa upp som svartbälten på VM. När det steget nu är taget så vill jag försöka få till ett bra resultat som svartbälte på en internationell tävling. Jag känner att jag fortfarande har ett par år kvar att ge och det som börjar hända med elitsatsningar och dylikt både ute på klubbarna och inom förbundet motiverar mig att satsa de där sista åren. SM är då givetvis en viktig tävling att ställa upp i. Jag kommer att vara där precis som jag alltid varit vid stora viktiga tävlingar. Men för att kunna göra denna kanske sista satsning inser jag att jag nog får försaka en del saker. Ordförandeposten i förbundet är nog en av dem. För mig rimmar det väldigt dåligt att både aspirera på en plats i ett framtida landslag och att sitta som ordförande i förbundet. Jag vill inte riskera att sätta mig själv i någon jävsituation där jag är med och fattar beslut som berör mig som utövare.

Vilken är din favorit submission?
Jag gillar allt som leder till avklapp men jag har nog en liten förkärlek för strypningar.