\u00c5rets f\u00f6rsta inl\u00e4gg d\u00e5, jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag ibland tycker det blir lite klyschigt med alla dessa okej-nytt-\u00e5r-nu-k\u00f6r-vi-grejer, men m\u00e5ste nog \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att det d\u00e4r \u00e4r verkligen s\u00e5 jag. Varje \u00e5r \u00e4r det likadant, vet inte om det alltid varit s\u00e5 men har v\u00e4l mer och mer b\u00f6rjat l\u00e4gga m\u00e4rke till det \u00e5terkommande temat. December \u00e4r som ett enda stort m\u00f6rker f\u00f6r mig, tappar all motivation b\u00e5de vad g\u00e4ller skola och tr\u00e4ning och jag f\u00e5r anstr\u00e4nga mig f\u00f6r att f\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga saker gjorda. I \u00e5r var inget undantag. Men i \u00e5r var lite annorlunda, f\u00f6r jag hade en t\u00e4vling kvar en bit in i december samt tv\u00e5 grupparbeten i skola som helst hade beh\u00f6vt vara klara innan julledigheten d\u00e5 mina klasskamrater fr\u00e5n andra l\u00e4nder skulle l\u00e4mna Sverige och inte t\u00e4nkte jobba n\u00e5got under jullovet. Jag var precis tv\u00e4rtom, jag bara l\u00e4ngtade efter sista skoldagen s\u00e5 jag kunde f\u00e5 sitta med det utan press under ledigheten ist\u00e4llet. Konstigt det d\u00e4r, s\u00e5 fort allt folk var borta fr\u00e5n skolan s\u00e5 k\u00e4ndes det mycket l\u00e4ttare. Men t\u00e4vlingen d\u00e5, jo den var jag \u00e4nd\u00e5 taggad inf\u00f6r. Hade tr\u00e4nat p\u00e5 ordentligt och det k\u00e4ndes riktigt bra. F\u00f6rutom de d\u00e4r tv\u00e5 f\u00e4ltveckorna iv\u00e4g fr\u00e5n stan d\u00e5 som jag ber\u00e4ttade om i f\u00f6rra inl\u00e4gget. Sista veckan b\u00f6rjade jag bli f\u00f6rkyld och l\u00e5g efter rej\u00e4lt med s\u00f6mnen. Men p\u00e5 fredagen, dagen innan t\u00e4vlingen k\u00e4ndes det ok, jag \u00e4r ganska bra p\u00e5 att inte k\u00e4nna av f\u00f6rkylningar. Men det var n\u00e5got konstigt, jag k\u00e4nde redan innan f\u00f6rsta matchen att jag hade sv\u00e5rt att fokusera blicken och det liksom flimrade lite i periferin. Men jag t\u00e4nkte inte s\u00e5 mycket mer p\u00e5 det, jag hade laddat. Efter f\u00f6rsta matchen, som blev oavgjord, var jag helt slut. Jag fick knappt luft och hade sv\u00e5rt att \u00e5terh\u00e4mta mig. Men, jag skulle g\u00e5 match direkt efter, lyckades f\u00f6rhala det n\u00e5gon minut men sen upp p\u00e5 mattan igen. Mot en riktigt stark tjej, gick \u00e4nnu en oavgjord match. Puuh, det enda jag t\u00e4nkte p\u00e5 var att jag skulle f\u00e5 vila. De pratade med oss alla tre i min pool och sa att vi skulle g\u00e5 en omg\u00e5ng till, utan tidsgr\u00e4ns den h\u00e4r g\u00e5ngen. Ville vi dra oss ur var fick vi s\u00e4ga det nu. Min kropp ville dra sig ur, men inte min envisa hj\u00e4rna. S\u00e5 vi b\u00f6rjade om p\u00e5 nytt. Fick m\u00f6ta f\u00f6rsta tjejen igen, jag vet inte hur m\u00e5nga g\u00e5nger under matchen jag var n\u00e4ra att ge upp. Speciellt allt eftersom minuterna tickade p\u00e5. Jag trodde helt \u00e4rligt att jag skulle kollapsa. Men det \u00e4r otroligt vad kroppen kan utf\u00f6ra bara viljan \u00e4r med. Efter ca 15 min (!!), fick jag \u00e4ntligen till en armbar, fr\u00e5n st\u00e4ngd guard vill jag minnas, har inte slutet p\u00e5 videon eftersom minnet p\u00e5 telefonen som filmade tog slut, tro fan det! Men det spelar ingen roll, k\u00e4nslan \u00e4r obeskrivlig. Efter all den kraftanstr\u00e4ngningen, k\u00e4nslan n\u00e4r hon klappade och domaren lyfte min arm. D\u00e5 ins\u00e5g jag att det g\u00e5r g\u00f6ra mycket med envishet. Gick sen sista matchen men d\u00e5 var krafterna slut, och nog en del av viljan ocks\u00e5. F\u00f6rlorade p\u00e5 en RNC, men var v\u00e4ldigt n\u00f6jd \u00e4nd\u00e5. Och hon f\u00f6rtj\u00e4nade det, det var hennes dag d\u00e5. Efter den dagen hatade nog min kropp mig, l\u00e5g som en degp\u00e5se med alldeles f\u00f6r h\u00f6g puls och hyperventilerade p\u00e5 mattan ett bra tag innan jag kunde pallra mig hem. Och s\u00e5 klart den totala tomheten efter, efter en total urladdning.
\nMen, nu \u00e4r det faktiskt nytt \u00e5r. Jag har faktiskt helt ny motivation och kraft och jag kommer faktiskt till\u00e5ta mig sj\u00e4lv att vara lite klyschig. Varje \u00e5r en ny start, en har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra n\u00e5got nytt, b\u00f6rja om, f\u00f6r\u00e4ndra saker, s\u00e4tta upp nya m\u00e5l.
\nJag ska bli en \u00e4rligare m\u00e4nniska \u00e4n jag var f\u00f6rra \u00e5ret. S\u00e5 jag s\u00e4ger det redan nu, om jag trampar n\u00e5gon p\u00e5 t\u00e5rna under 2014 s\u00e5 \u00e4r det inte f\u00f6r att vara elak, det \u00e4r bara f\u00f6r att jag tror p\u00e5 att \u00e4rlighet \u00e4r det b\u00e4sta – i l\u00e4ngden. Jag uppskattar folk som \u00e4r \u00e4rliga mot mig, s\u00e5 var g\u00e4rna det, jag vill ocks\u00e5 vara det. Om jag s\u00e5 bara lyckas vara riktigt \u00e4rlig en g\u00e5ng n\u00e4r jag egentligen hade velat slippa, s\u00e5 f\u00e5r det vara ett stort steg p\u00e5 v\u00e4gen.
\nTr\u00e4ningen beh\u00f6ver jag inte s\u00e4tta upp n\u00e5gra m\u00e5l f\u00f6r. Jag \u00e4lskar grappling och kommer forts\u00e4tta med det s\u00e5 l\u00e4nge jag g\u00f6r det!
\nHa s\u00e5 kul p\u00e5 mattan och ta hand om varandra.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00c5rets f\u00f6rsta inl\u00e4gg d\u00e5, jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag ibland tycker det blir lite klyschigt med alla dessa okej-nytt-\u00e5r-nu-k\u00f6r-vi-grejer, men m\u00e5ste nog \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att det d\u00e4r \u00e4r verkligen s\u00e5 jag. Varje \u00e5r \u00e4r det likadant, vet inte om det alltid varit s\u00e5 men har v\u00e4l mer och mer b\u00f6rjat l\u00e4gga m\u00e4rke till det \u00e5terkommande…<\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[175,396],"tags":[],"class_list":{"0":"post-15043","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bloggar","7":"category-veronika-engelmann","8":"wrapper-post entry","9":"no-post-thumbnail","10":"wrapper-post-text"},"yoast_head":"\n