Det har varit en lång, skön sommar. Även om vädret hade kunnat vart bättre och Vättern varmare så tycker jag ändå att det har varit ett par underbara månader. Småland känns återigen som hemma och Karlstad ligger någonstans i bakhuvudet som något som hände för länge sen. Jag tänker ofta på människorna som varit min vardag under flera år men jag kan inte säga att jag längtar tillbaka till platsen Karlstad.

Det känns som att sommaren, eller i alla fall den lilla sommar vi haft, är på väg mot sitt slut och tecken nummer ett är väl ändå att det är dags att börja jobba igen. Fredag eftermiddag ska jag träffa mina nya arbetskamrater. Vi ska fälta och göra Jönköpings gator trygga för ungdomarna under Jönköpingsfesten, en typ av stadsfest som håller på hela helgen med massa aktiviteter och mycket fokus på idrott och fritidsverksamhet.  Det ska bli väldigt roligt att börja jobba igen. Ett av eventen under stadsfesten är förresten ett kampsportstält som kommer stå i Rådhusparken. Bl.a. kommer Samurai att köra sina helgpass där. För alla som har tid och vägarna förbi Jönköping, titta gärna in och säg hej. Jag kommer tyvärr inte hinna träna då jag jobbar men vem vet. Kanske får jag tillfälle att rulla lite i arbetskläderna. Man vet aldrig.

Nu ska jag iväg till Sportlife och köra lite rehabövningar och lite bål. Igår hade jag ett sjukt bra styrkepass där jag bl.a. gjorde personbästa i marklyft på 5×6 och kortade 5 minuter på min miltid på löpbandet. Vissa dagar bara är så. Hoppas på samma framgångar idag.  Det ser också ut som att solen är på väg fram så jag anar att det blir en bra dag.

mina trogna träningskompisar; Amino, Omega och Vitargo

Vi ses på mattan
Diana