Så där. Nu har jag jobbat i två dagar och det riktigt skönt att vara tillbaka i någon sorts vardag med rutiner och regler.  Eftersom jag är purfärsk på jobbet så finns det ännu inte några förväntningar på mig utan jag går mest runt och känner mig för, läser en himla massa dokument och träffar människor som jag sen glömmer bort vad de heter. Jag är så glad att jag åtminstone känner till staden och inte behöver åka vilse varje gång jag ska nånstans som det var när jag började jobba i Kristinehamn för några år sen.

Ett stort plus med min arbetsgrupp är att många har ett brinnande träningsintresse. Det finns en förståelse för att man inte kan jobba sent vissa dagar eller att man vill ta en längre lunch för att klämma in ett gympass. Det kallas frihet under ansvar och hör och häpna; det verkar funka trots att det är kommunal verksamhet. Man kan också prata om kost och träning utan att omgivningen tror att man har ätstörningar eller dålig självkänsla och man kan diskutera den här typen av frågor på en djupare nivå än senaste löpsedeln.

Axeln spökar fortfarande men jag känner att rehabövningar, liniment och antiinflammatoriskt gör gott. Jag längtar verkligen att få sparra ordentligt och kunna styrketräna som jag vill men jag är nöjd med att jag de senaste veckorna klarat av att träna klokt och inte en enda gång känt att jag förvärrat situationen hur sugen jag än blir på att växla upp. Jag sköter min rehab, gör inget som framkallar smärta eller obehag i axeln och tränar bara med lättviktare och högt graderade och försöker i princip inte använda högersidan. Jag får påtagligt mer stryk än förr men det bygger bara ödmjukhet. Det viktigaste är att jag blir frisk till SM. Eftersom jag jobbar natt även denna helg kommer det inte bli så mycket BJJ och jag hoppas att vilan skall göra gott. Från och med nästa vecka tänker jag trappa upp träningen inför SM. Jag kommer jobba fram ett upplägg under veckan som jag återkommer med.

 

Vi ses på mattan

/diana

 

En liten bild från mitt skrivbord; det krävs så lite för att känna sig hemma 🙂