Så där… Då var årets sista tävling genomförd. Det blev två matcher och ett brons och det känns väldigt bra även om jag är lite besviken på att jag inte gjorde en bättre match mot Maxine. Från den matchen kan jag verkligen se att jag behöver bli ännu bättre på att attackera först och det tänker jag nu gå hem och träna på. Maxine är grymt duktig på att göra det hon gör och ta matchen dit hon vill och jag förmådde helt enkelt inte att förhindra det även om jag såg vart det var på väg. Jag blev lite stressad och säkrade inte armen ordentligt innan jag började passera och där satt jag, fast med båda armarna och fick ge ifrån mig ett ”ajajaj” istället för att klappa. Det var över på bara någon minut.

Då jag blev upplottad fick jag gå bronsmatch mot Hanna Sillén (igen) som tidigare besegrat min klubbkamrat. Jag var revanschsugen efter matchen mot Maxine och attackerade snabbt. Jag kände mig lugn och trygg men var mycket noga med att inte underskatta Hanna som redan hade två relativt färska förluster mot mig. Så jag tightade till mitt game och tog det väldigt försiktigt. Jag säkrade mina positioner millimeter för millimeter och fick verkligen jobba för att hålla mig lugn och vila i positionerna. Dels för att inte köra slut på mig men också för att inte ge Hanna något onödigt utrymme för hon var riktigt stark och envis.  Jag lyckades få bra kontroll i matchen och upprepade hela tiden mantrat ”inga misstag nu, inga misstag nu”. Jag hamnade på topp, först i mount där jag försökte avsluta men då Hanna lyckades ta sig ut fick jag gå till nord/syd och crossfaca ordentligt för att behålla kontrollen. Jag försökte strypa därifrån men fick aldrig tillräckligt djupt grepp. Jag utnyttjade dock läget till att kontrollera hennes huvud och hålla kvar henne. Till slut hamnade vi i halvguard där tiden tog slut och jag vann med typ 12 poäng mot 2 fördelar. Det jag är mest nöjd med är att jag lyckades behålla lugnet igenom hela matchen och jobba in positionerna ordentligt.

Jag fick också en bra förberedelse under dagen tack vare att jag redan dagen innan visste att jag inte skulle tävla på eftermiddagen. Det blev en god natts sömn, bra laddning med mat och en liten session i bastun för att få bort några överflödiga hekton. Jag kände mig pigg och stark. Dessutom är axeln 99% frisk nu och med den nya magiska tejpen funkar det hur bra som helst att köra fullt ut. Trots några kostsamma misstag och en förlorad match är jag nöjd med årets sista tävling och stolt över min bronsmedalj. Nu väntar ett tävlingsuppehåll en Mexicosemester och så klart en himla massa träning. Nästa tävling blir EM i Portugal.

 

Vi ses på mattan

Diana

 

jag och Eirin (frontline) på prispallen. Maxine skulle stått på nr 1 men hade lämnat arenan.
Tack mina fantastiska sponsorer Sportlife och www.mmsports.se för allt stöd under tävlingsäsongen och bästa bjj-klubben JJK Samurai för allt stöd och kunskap. Tack också alla läsare och vänner/familj/bekanta som hejjar och stöttar.