Martin Lindqvist tränar och instruerar på Hilti Stockholm. Han har svartbälte i BJJ under Rikard Andersson och har instruerat sedan 2001. Han står också bakom ADCC Sweden. Tack Martin för intervjun.

Hur ser din kampsportsbakgrund ut?
Jag började träna taekwondo runt 1995 och höll på fram till 1999.

Hur kom du först i kontakt med grappling/BJJ?
Min vän Peder Söderlind tränade på Wasa BJJ som blev RABJJ som senare blev Hilti BJJ och tjatade på mig under ett flertal år att jag borde hänga med och prova BJJ. Efter år av prat om BJJ hängde jag med år 2000 och blev helt såld. Då fanns det ungefär 6st blåbälten på klubben och de var fenomenalt duktiga och en stor inspiration. BJJ är en fantastisk sport, jag kan inte se att det gått ett pass sedan jag började träna som jag inte lärt mig något nytt på. Ett stort tack är på sin plats till alla träningskamrater på Hilti som sveper, passerar och drar ut mig och gör så att jag fortsätter att lära mig mer hela tiden.

Berätta om ADCC Sweden.
Jag startade ADCC Sweden då jag blev ombedd av Marko Leisten att driva den svenska delen av ADCC. För ett par år sedan reviderades upplägget på ADCC för att öka tydligheten i uttagningarna. Nationella förbund skulle finnas och vinnarna i dessa är de som får kvala i europakvalet. Tanken var att ge en tydlig bild av vägen till ADCC world championship och öka intresset bland svenskarna för världens i särklass talangstarkaste submissionfighting tävling. Det är inte Hilti som driver ADCC men det är naturligt att det sker i samarbete med Hilti eftersom det är där jag alltid hör hemma och har många av mina vänner. Jag tror orsaken till att just vi driver detta är att vi tidigare arrangerat ADCC Scandinavian Open 2004 och ADCC European trials 2005, jag har också haft möjligheten att agera domare internationellt för ADCC och har god kontakt med domarstaben från ADCC. Vi är några få entusiaster som arbetar för att arrangera tävlingarna i Sverige och för att få hit de större Internationella arrangemangen. Målet är ADCC World Championship i Sverige och ett imponerande svenskt startfält.

Vad finns det för framtidsplaner för ADCC Sweden?
Vi kommer att fortsätta att arbeta framåt. Den stora svårigheten vi står för är lokalfrågan här i Stockholm. Förhoppningsvis kan vi sprida tävlingarna över Sverige i framtiden för att öka tillgängligheten och vi hoppas att fler medlemmar tar chansen att arrangera amatörtävlingar runt om i Sverige. 2010 kommer minst tre tävlingar att arrangeras. ADCC Swedish Championships, ADCC Beginners Championship och ADCC Swedish Open.

Hur ska ni öka intresset för medlemskap i ADCC Sweden bland klubbar i Sverige?
ADCC blir allt mer uppmärksammat på den internationella arenan. VM i Barcelona i år samlade verkligen eliten och jag tror att ADCC Sweden kommer att ha draghjälp av detta. Tror att alla grapplingsklubbar inom några år kommer att vara medlemmar och sända sina starkaste namn. Det är en bra väg till en internationell arena.

Hur ser ni i efterhand på diskvalificering utav Eduardo Rios och Renato Tavarres i +98kg final i ADCC Swedish Open 1?
Jag som arrangör borde ha klivit in och brutit matchen och diskat på plats. Jag var upptagen med annat just vid det tillfället. Det är olyckligt att det blev ett sådant rabalder. Bakgrunden är att ADCC inte vill betala resa, deltagande och prispengar till tävlande som inte är villiga att ge allt i tävling för att vinna. Detta drabbar i sin tur publiken som betalar pengar för resa, uppehälle och inträde för att se de bästa i världen kämpa om seger.För ett par år sedan var det en uppmärksammad match i ADCC som uppenbarligen var uppgjord i förväg och inte en ärlig kamp. Den matchen resulterade i de regler som finns idag gällande uppgjorda kamper. Jag har varit i kontakt med alla berörda och det är överspelat, sedan finns det som alltid tyckare som driver frågor vidare utan insyn i de inblandade parters diskussion vilket ibland kan vara positivt och ibland negativt. Det viktiga i framtiden för ADCC är att var tydliga med detta och ha med detta i regelgenomgången för att undvika liknande onödiga skeenden.

Hur är relationen mellan Svenska Submission Wrestling Förbundet och ADCC Sweden?
Det finns ingen direkt kontakt mellan oss, med det inte sagt att det inte är önskvärt eller något ställningstagande för någon hemlig agenda. Tony kontaktade mig när vi deklarerade att vi skulle starta upp och han berättade att ett svenskt SW-förbund var på gång.

Vad tror du om grapplingens framtiden i Sverige?
Jag är övertygad om att talangen finns här och att vi i framtiden kommer ha världsmästare inom sporten. Grapplingen växer något enormt. Idag finns tävlingar nästan varje helg. När jag började tävla gick tävlingar väldigt sällan. Så det har hänt mycket de år jag varit aktiv. Jag tror att det intressanta att hålla ögonen på är de unga som börjar träna, barnen som växer upp i sporten idag och de senaste åren. De kommer att vara fenomenala. Speciellt med tanke på de framgångar vi har i Sverige med tävlande som börjat träna i vuxen ålder och ändå lyckats så bra internationellt. Tänk då när de yngre kommer fram.

Kommer ADCC Sweden aktivt jobba för öka intresset av grappling i Sverige?
Jag tror att alla som arrangerar gör det. Det går litet hand i hand.

Hur tycker du svenska grapplers står sig internationellt?
De står sig bra, men som i alla andra sporter behöver vi bli bättre på att tävla inom olika regelverk. Den erfarenheten fås genom att tävla. Vi svenskar har ett bra rykte internationellt enligt det jag hört.

Vad är roligaste med att instruera/coacha?
Jag har instruerat sedan jag var vitbälte, det har hjälp mig enormt mycket i min egen utveckling.  Det är ett stort förtroende att få att instruera och jag är väldigt tacksam för att jag fått det förtroendet genom åren. Att coacha är också väldigt roligt, tyvärr hinner jag inte med det i den utsträckning som jag skulle önska just nu i livet men det kommer nog att förändras i framtiden. Generellt är det en gåva att få instruera, jag tror att man gör ett misstag om man tror att man inte kan tävla aktivt och instruera samtidigt. Att det skulle vara ett motsatspar, jag tycker att det går hand i hand och ger en en möjlighet att bryta ned tekniker i sina beståndsdelar och på det sättet öka förståelsen för dem. Extra kul är att jag fått förtroendet från dem som tränar i vår avancerade MMA grupp att instruera dem och hjälpa dem med träningen. Det har givit mig mycket de senaste åren. Speciellt som det inte är ”min” sport som renodlad BJJ-utövare.

Vad har du för personliga tränings- och tävlingsmål?
Just nu är mina mål ganska modesta, jag vill träna och ha roligt. Njuta av sporten. Kanske smyger jag igång i framtiden igen och tränar och tävlar som jag gjorde för ett par år sedan.  Det vore riktigt kul. Just nu känns det avlägset dock, får inte loss mer tid i min vardag utanför jobb, familj och föreningsarbetet. Det är riktigt kul att tävla och framförallt är det gratis träning, man lär sig så mycket, framförallt när man förlorar vilket är ganska humoristiskt med tanke på att det är det sista man vill göra när man tävlar.

Vad har du för favorit lås/strypning?
Jag är mer förtjust i positionsbrottning just nu. Passera guard, svepa osv. När det gäller lås är jag mer inne på att smyga in avsluten. Hitta dem i flöden av tekniker som passeringar, svep eller olika positionsväxlingar. Hitta tillfället där avslutet bara trillar in. Det finns inte mycket tråkigare sätt att få in något än att muskla sig till avslut.