Skadade foten på Swedish Open. Den var riktigt dålig under tävlingshelgen och fick ställa in öppna och var allmänt besviken. Sen kändes foten mycket bättre på måndagen och på tisdagen stack jag glad i hågen iväg på träning. Det funkade och fortsatte i samma anda på onsdagen då det var mycket stående sparring som stod på schemat. Kände mig i toppform och var glad över att träna, till coach fick syn på mig och lite försiktigt undrade om det verkligen var så sunt att syssla med stående sparring när en bara tre dagar tidigare inte kunnat gå på foten. Japp tyckte jag men gick med på att linda foten. Gick sen med på att rulla istället sista biten av träningen.

En sak är säker: Det funkar inte att jag ska vara den som ska ta beslut om eventuell träning vid skada, jag behöver definitivt en fast hand som säger åt mig vad jag ska och inte ska göra.

Har nu vilat sen i onsdags och idag var jag hos sjukgymnast. Han konstaterade att det var ingen större fara med foten, fick lite rehabövningar och fick till och med tillåtelse att träna lite (med sunt förnuft).
Det ska jag, i morgon blir det BJJ, lugnt.

Det blir i alla fall inget SM i SW i helgen, som jag hade tänkt ställa upp i. Och det är nog lika bra det, med tanke på startfältet, hade nog blivit ordentligt köttad. Men det hade varit kul, det går ju på klubben och det är ju alltid kul att få chansen att gå match mot riktigt grymma brudar.
Istället blir det jobb på tävlingen och sitta på första parkett och spana in alla bra matcher.

Dagens tips!
Träna inte om du har ont utan att du vet vad det är och vad du kan göra, det är inte värt det.
Glöm inte gå till klubben och hänga även om du är skadad, det går alltid göra nåt. Träna nån kroppsdel, prata med nån skön människa, sitta bredvid och kolla på de andra som har jättekul på träningen och bli sjukt taggad själv!