Ok, det börjar närma sig riktigt ordentligt nu, och det känns ganska läskigt. Nästa torsdag drar jag. Jag har varit borta 2 månader tidigare men det var ganska längesen nu. Just nu är jag ganska precis hemkommen till Malmö igen och bara njuter av att vara ledig och hinna umgås med alla jag vill umgås med. Jag har varit på min första vandring i Sarek, och det var verkligen en upplevelse. Det häftigaste som hände som jag aldrig kommer glömma var när vi vadade över en fors med typ 0-graidigt glaciärsmältvatten. Vi fick leta en bra stund efter ett lämpligt ställe att vada på och glömde samtidigt att titta efter hur terrängen såg ut på andra sidan, vilket slutade med att vi fick klättra uppför en i stort sett lodrät (kändes det som i alla fall), vägg. Med tung packning på ryggen och darriga ben kröp jag uppför den där väggen, kan ju säga att min höjdrädsla fick sig en utmaning åtminstone. Adrenalinkicken utav det där blir nog svårt att hitta igen. Men det häftiga var att jag ganska direkt började jämföra det med att tävla. Och insåg hur mycket grapplingen gett mig när det kommer till att våga saker, att utmana mig själv och att behålla lugnet i pressade situationer. Det är situationer jag hamnat i tack vare tävlandet.
Som sagt, tillbaka i Malmö och ikväll ska jag äntligen tillbaka till mattan igen. Det är över 2 veckor sedan jag tränade grappling och det bara spritter i hela kroppen när jag tänker på att jag äntligen ska dit igen. Som jag saknat det. Och armen känns bra, åtminstone nu. Jag hoppas så att den gör det efter träningen också. Att vara skadad är fan bland det tråkigaste som finns, även om det finns vissa positiva sidor med det också. Som att tid från mattan faktiskt kan ge en viktiga insikter och perspektiv, och i förlängningen utveckling.
Och resan, jag har haft många turer fram och tillbaka i mitt huvud vilken typ av resa det här ska bli. Anledningen från början att jag ska resa är att jag har fått stipendie från min skola, (jag läser jägmästare), för att åka till Uruguay och kolla på skog. Så med hjälp av skogsstudenter från Uruguay ska jag få lära mig en hel del om deras skogsbruk. När jag nu ändå skulle till Sydamerika passade jag på att förlänga resan lite och bokade ditresan till Chile. Tanken var inte att det skulle bli en träningsresa men har kommit fram till efter mycket tänkande hit och dit att jag inte vill vara utan grappling i 2 månader. Så jag kommer göra resan till en kombination av naturupplevelser/nöje/träning. Det är nog också det bästa för att jag ska må så bra som möjligt under tiden och få ut så mycket av det som möjligt. Det ska också bli otroligt kul att besöka flera olika klubbar i Chile, Uruguay och Argentina och få ta del av deras träning och människorna där.
Jag ska försöka uppdatera bloggen ofta och berätta hur det går!

Ha de gött!