Jag hoppas att jag om några år kan se tillbaka på perioden nov-2014 till nov-2015 och säga att det var det året jag hade mina skador. Alltså större skador. Och att jag tog mig igenom det och kom ut starkare. Så vart det med korsbandet. Det senaste året har jag lärt mig otroligt mycket om min kropp och åtgärdat mycket som behövts åtgärdas för att kunna funka i BJJ:n. 3 dagar efter Yamasaki Open var det dags igen. Jag hängde kvar i Göteborg den veckan och tränade på onsdagen. Jag och en tjej skulle passa på att drilla en teknik lite extra efter träningen och då small det. Eller knakade? Ritschade? Vet inte vilket ord som passar bäst. Det lät i alla fall som mina byxor gick sönder, men det var mitt knä. Utsidan, höger knä denna gången. Dumt nog lindade jag inte direkt, det har jag lärt mig nu att det ska man alltid göra. Det kan förkorta läketiden väldigt mycket. Jag gick hem och vaknade nästa dag med smärta och svullnad. Tog mig till Sahlgrenska men blev där hänvisad till Mölndal vilket jag inte hade tid till. Åkte hem till Malmö på kvällen och gick direkt till akuten med packning och allt. Ingen idé att spilla tid tänkte jag. Hade tur, två timmar senare röntgad och klar. Inget jättetrasigt, ett sträckt ledband. Bokade tid hos min sjukgymnast som varit med mig sedan korsbandsskadan. Hade redan vilat från BJJ i två veckor då jag fick tid. Började inse att det blir nog inget Nordic Open. Fick rätt, han beordrar fortsatt vila och rehab i två veckor till nästa återbesök. Jag är ändå glad över att inget är allvarligt skadat och jämför rehabtiden med korsbandet som var beräknat till ca 6 månader, då vi konstaterat att jag inte skulle opereras och rehaben gick fort framåt. Det som jag tycker är skönt är att jag tar med ganska stor ro ändå. Och jag har motivation till att gå till gymmet och fysa och rehaba. Det är bara köra på, det finns värre saker att drabbas av. Det kunde varit en värre skada. Jag kan köra på tungt på gymmet. Jag kan se till att jag är i bra fysisk form i övrigt då jag kan börja rulla igen. Det är min plan. Det är osäkert om jag kan köra SWOP i år, andra året jag missar pga knäskada. Men så får det bli, då får jag tagga till nästa tävling i så fall. En sak gör mig i alla fall kanske ännu mer säker efter skador, jag älskar BJJ och jag vill aldrig sluta med det. Jag drömmer om att få rulla, varje dag. Och det är bra, har du tänkt på saker i huvudet är det lättare att göra dem fysiskt.

Ha det fint, var rädda om kropparna och varandra!