Intervju: Daniel Bäckefelt
Daniel Bäckefelt jobbar helt tid med att driva Primate Lounge i Norrköping. Han har lilabälte i BJJ och kan skryta med ett orangebälte i Kenpo Karate.
Hur ser din idrottsbakgrund ut?
Har idrottat lite fram och tillbaka hela livet. Började med fotboll och hockey som dom flesta andra smågrabbar. Hade dock inte alls talang för detta och var något av en hetsporre så tränarna tyckte att jag skulle prova något annat istället. Så mamma stoppade in mig på den lokala judoklubben vid 9 års ålder och sedan dess har jag provat nästan varenda budo- och kamsport som finns där ute med varierande resultat och entusiasm. Kan skryta med ett orangebälte i Kenpo Karate (yes, samma stil som Elvis tränade!), 3 grader i Aikido, ett orange bälte i Judo och även ett orange bälte i Kamp Ju-Jutsu. Man kan redan här se en viss förkärlek till morotsfärgen men mer om det senare…
Hur kom du först i kontakt med grappling?
Det var ju genom judon som jag fick börja med i brist på bollkänsla och förmågan att samarbeta med andra. Föredrog redan då markbiten framför det stående då kasten gjorde ont och man kunde vila mycket mer i Ne-Wasan. Var kanske inte den mest atletiska och drivna judoutövaren världen har skådat men visade dock en liten fallenhet för markkamp då mina fåtal vinster som juniortävlande i judo kom genom fasthållningar. Sedan så blev det en massa andra kamsporter med fokus på snärtslag, pungsparkar, nervpunktstryck och handledsbrytningar under några. De åren kan vi kalla för min idrottsliga medeltid. År 1999 så såg jag som så många andra några UFC galor som en kompis hade beställt från någon VHS försäljare. Självklart blev jag jätteimponerad och bestämde sig för att bli näste stora stjärnskott inom NHB:n som det kallades på den tiden. Jag och kompisarna började leta frenetiskt efter en BJJ klubb i närheten men lyckades inte hitta någon. Istället råkade jag se en annons för Kamp Ju-Jutsu i Örebro när jag var och hälsade på mina morföräldrar. Vi kontaktade Christer Andersson På Örebro kampsportsförening som var stilens grundare och blev superimponerade när han berättade om sitt besök hos Renzo Gracie i New York och hur detta hade influerat deras Ju-Jutsu. Kort därefter startade vi upp en Kamp Ju-Jutsu klubb i min dåvarande hemstad Söderköping. Den höll sig i 2 år ungefär tror jag. Träningen var långt ifrån tekniskt och pedagogisk bländade, men jävlar vad entusiastiska vi var! Efter det blev det Shootfighting träning på Viper shootfighting som fanns här i Norrköping under en liten tid. Parallellt med den träningen så började jag också gästträna på SBJJA Stockholm med ett par kompisar då och då. Fastnade direkt för Gi-grapplingen och beslutade mig för att satsa på det. Fortsatte på BJJ spåret hos Robin Gracie i Barcelona under 4-5 månader när jag studerade spanska där. Väl hemma igen så startade vi SBJJA Norrköping, som senare blev Yamasaki Academy Norrköping och till slut Primate Lounge.
Hur kommer det sig att du kallas för Moroten?
Har en morot tatuerad på armen som gjordes när jag var radikal och arg tonåring (nu är man medelålders och bitter istället). Sedan var det väl under Kamp Ju-Jutsu tiden som folk började kalla mig för det när vi träffades. På Gameness 2003 tror jag t.o.m att jag blev uppropad till mattan som ”Moroten” och sedan dess har det hängt med.
Berätta om Primate Lounge.
Primate Lounge i sin nuvarande konstellation som ett aktiebolag startades i juni 2009, men fanns sedan 2005 som ideell förening. Jag och Eddie Svensson, svensk mästare i fristilsbrottning i -96 kg år 2009, är delägare. Vi har i dagsläget närmare ca 250st medlemmar och växer sakta men säkert. Vi erbjuder klasser i Thaiboxning, Brasiliansk Jiu-Jitsu, MMA, Brottning och Kettlebells. Vi har även ett fullt utrustat gym. Vi har för tillfället 10st instruktörer med gedigen erfarenhet inom de sporter de har hand om. Det som utmärker vår klubb och som vi är väldigt stolta över är den goda stämningen och kamratandan vi har på klubben. Här är alla välkomna och vi tar hand om varandra och ser till att alla har kul på träningen.
Primate Lounge ingår i SBGi. Kan du berätta vad SBGi är och vad det går ut på?
Straight Blast Gym International – SBGi är ett team som till skillnad från de flesta andra inte är startat i Brasilien eller styrs av brasilianska svartbälten. Högkvarteret ligger i Portland Oregon och det finns klubbar som är anslutna runt om i Nordamerika, Sverige, Estland, Storbritannien, Irland, Sydkorea och Sydafrika. Det som utmärker SBGi i grappling/MMA världen tycker jag är deras fokus på pedagogik och progressiv träning. Matt Thornton som är organisationens grundare är en väldigt pedagogisk och intelligent instruktör som verkligen har brutit ner de olika spelen grundligt och sedan skapat enormt effektiva träningsmetoder och inlärningssätt som vi använder oss av. Sedan är organisationen i sig ganska informell och soft utan särskilt många måsten och tydlig hierarki. Vi har på vissa internetforum blivit kallade ”hippies” mer än en gång och det tar jag som en stor komplimang!
Du jobbar helt tid med att driva Primate Lounge. Hur är det att kunna livnära sig på kampsport?
Det är underbart! Det är ju inte så att jag lever lyxliv precis, snarare tvärtom. Men jag har inte vaknat upp en enda gång hittills sedan vi drog igång och känt ”fy fan för att gå och jobba” och det är mer värt för mig än någonting annat. Jag får hålla på med en av dom saker jag tycker mest om att göra och kan leva på det så i mina ögon kan jag inte önska mig något annat här i livet. Förutom generellt varmare väder och fred och rättvisa på jorden då rå…
Du skrev en kommentar på intervjun med Hasse Ersson ang. ”kramhavet”. Vad är din syn på samarbeten över klubbgränserna?
Ja, för mig är det ju självklart att man ska uppmuntra till samarbeten över klubbgränserna. Om man tittar på andra kampsporter som boxning och brottning som funnits bra mycket längre än BJJ:n så är det en självklarhet att de elitsatsande åker runt och söker upp bästa möjliga träningspartners för att förbättra sig själva. Titta bara på en sådan som Alexander Gustavsson som tagit sig ända till UFC, han tränar ju hos rivaliserande klubbar och åker på tvärorganisatoriska läger för att få bra sparring. Se på hur våra brottare gör. Min kollega Eddie Svensson åkte ofta över till Baltikum och Ryssland och tränade med sina värsta konkurrenter som förberedelse för de stora tävlingarna. Jag har frågat honom varför och hans svar var att det är det enda sättet att kunna nå den absoluta toppen. Det här teamvurmandet som finns i sporten är ju en av de dåliga biprodukterna som följt med BJJ:n från Brasilien. Det är ett feodalistiskt klantänkande som känns väldigt gammalmodigt och inskränkt. Med exemplen från brottningen och boxningen som har en så mycket längre och mer gedigen träningshistoria så anser jag att det är självklart att vi ska träna med varandra över organisationsgränserna. Och om man sedan vill hävda att ens framgångar i tävlingar beror på att man håller sig för sig själv så visst. Jag är rätt säker på att framgångar skapas av duktiga tränare, effektiva och pedagogiska träningsmetoder samt atletiskt begåvade utövare som tränar hårt. Samarbete höjer den generella nivån på utövarna i Sverige vilket innebär att alla måste jobba hårdare för att lyckas bli bäst, vilket i sin tur gör att vi kan hävda oss lättare på den internationella arenan. Min undran är ju hur vi ska göra när vi får ett landslag i SW/BJJ? Ska vi inte ha en ansvarig landslagstränare då, eftersom han/hon garanterat kommer ha en teamtillhörighet? Ska vi inte ha landslagsläger för att teamen inte vill att deras superhemliga specialtekniker ska komma ut till andra? Ska vi skicka 10st olika coacher från olika team till varje internationell tävling? Sedan tycker jag personligen det är skitkul att träffa andra utövare och få sparra med dom. Det är oerhört utvecklande att få känna på ett annorlunda spel och försöka hitta lösningar på det. Jag har svårt att se mina medmänniskor som konkurrenter och vill hellre njuta av att bredda mitt sociala nätverk och uppleva nya personligheter.
Hur ser samarbetet över klubbgränser ut hos Primate Lounge?
Här på klubben har vi en policy om öppna dörrar vilket gör att alla andra utövare är hjärtligt välkomna att komma och gästträna hos oss då och då. Självklart ska man inte vara en idiot och försöka skada våra medlemmar eller bete sig illa om man vill träna här, men det säger väl sig självt. Personligen blir jag alltid lika glad så fort det kommer in något lilabälte eller högre från andra städer då jag får chansen till riktigt bra sparring. Vi har väl inga officiella samarbeten förutom med vår systerklubb Stockholm BJJ Center samt andra SBGi klubbar ute i världen. Men det beror inte på principbeslut eller aktiva val, utan snarare att vi är ett gäng lata lirare som väldigt sällan orkar röra på oss utanför stadsgränsen. Men vi har haft flera besök av mycket trevliga personer från Yamsaki Academy Örebro och Hilti Uppsala vilka verkligen förgyllt våra träningspass med sin närvaro. Vi anordnade för några år sedan en serie öppna mattor där deltagare från flera närliggande klubbar kom och tränade med oss, men nu på sistone har det varit lugnt med sådant. Personligen har jag ett par stycken jag absolut skulle vilja få träna med. Framför allt är det Ralf Carneborn från Nacka Dojo som jag beundrar mycket. Han är skitduktig och har ett spel som jag gillar. Sedan skulle det vara jättekul att få träna mer med Victor Wall från Hilti Uppsala som bollat runt mig som han velat varje gång vi sparrat. Sedan har vi Said Seai från Stockholm BJJ Center som jag har turen att få sparra med då och då, men skulle vilja göra det mycket oftare. Klubbar som jag är jättenyfiken på är Prana i Stockholm och Frontier MMA i Malmö som tycks ha ett aldrig sinande förråd av grymma spelare.
Har ni några lovande talanger vi ska hålla utkik efter på kommande tävlingar?
Ja, på ungdomssidan har vi 3st mycket lovande juniorer i 11-14 årsåldern som jag tror kan bli riktigt bra om de känner för att tävla och inte tycker det är allför kul med tjejer och folköl när de blir tonåringar. På vuxensidan finns ett par stycken också, men ska inte göra någon avundsjuk på klubben genom att promota dom lite extra.
Tävlar du själv i BJJ eller SW?
Jodå, lite grann blir det. Mest i SGL som vi kör här på klubben 4 ggr om året. Vann -77 Avancerade i region Öst förra året men hade inte en massa motståndare så det var inte någon vidare bedrift. Tänkte ge mig på någon Gi-tävling här snart men är så fruktansvärt lat och blir lätt nervös av tävlingar, speciellt när det gäller tävlingar med dräkt.
Var ni med från början när Svenska Grapplingligan startades och höll deltävlingar för region öst?
SGL startades av mig år 2006 då jag var väldigt missnöjd med de rådande tävlingsformaten och ville ha en mer avslappnad, softare och ”punkigare” tävling där mina elever kunde få en bra introduktion till tävlingsbiten inom grapplingen. Vi började SGL som en tävling för endast närliggande klubbar, sedan hakade Bobby Sundell från Frontier MMA på och verksamheten växte. I nuläget har vi 6 olika regioner, 1400 registrerade fighters på vår hemsida och våran tävling är den absolut största i Europa. Tyvärr verkar svensk kampsportsmedia inte vara särskilt intresserade av oss utan rapporterar hellre om andra arrangemang som kanske ligger dom varmare om hjärtat. Nytt för i år är att ligan även kommer hållas i Estland och flera andra länder har visat intresse att haka på konceptet. Vem vet, ligan kanske växer till världens största till slut…
Vilka egenskaper tycker du är viktiga för att bli en bra grappler?
Det absolut främsta är ju atletiskt begåvning, men det gäller ju alla idrotter. Tyvärr är ju det genetiskt så det är inget man kan öva fram. Annars är det viljan att vilja träna hårt, att inte ge upp och jobba hårt. Kritiskt tänkande är också ytterst viktigt så man inte köper allt ens instruktörer säger och vågar ifrågasätta tveksamma tekniker och träningsmetoder. Slutligen så tycker jag att man ska vara öppensinnad och våga prova nya saker.
Hur ser du på grapplingens framtid i Sverige?
Jag är väldigt positiv till framtiden! Vi har redan visat flera gånger om att vi är en av de bästa europeiska nationerna när det kommer till grappling. Titta bara hur många medaljörer vi har på EM i BJJ varje år. Nu är det ju bara att hoppas att de elitsatsande grapplerserna gör som alla andra idrottsmän och använder sig av vetenskaplig träning, pedagogiska träningsmetoder och tittar bortom all smörja och meningslösa traditioner som finns i kampsportsvärlden. Tycker absolut vi ska knyta närmare band med brottningsvärlden, för den kan erbjuda oss mycket hjälp i träningsupplägg, syn på elitsatsning etc. Sedan ska vi givetvis gå vår egen väg och bygga den bästa idrott vi kan. Mer ”idrott” och mindre ”kampsport” kanske kan summera min syn på vad jag tror behövs i Sverige för att ta sporten till högre nivåer.
Vad kan SW & BJJ förbunden förbättra?
SW förbundet har redan presterat otroligt mycket på väldigt kort tid. Vi har redan ett SM och ett landslag som ska representera oss på internationella tävlingar. Personligen tror jag att SW förbundet skulle behöva ta ställning för vilken organisation de vill ha starkast band med. Nu finns det ju FILA, IBJJF och ADCC. Visst finns det säkert fördelar med att hålla sig lite flytande och avvakta med att binda sig till någon, men jag tycker det är bra om vi kunde vara tydliga med vilket regelverk vi tänker följa och satsa på så att folk kan börja träna med det som ledstjärna. Min åsikt är att vi bör titta närmare på FILA och deras regler och organisation. Tyvärr får man väl säga att de är kanske mer det ”minsta dåliga” istället för ”det bästa” för sporten men det är väl inget att göra åt.
Vad har du för favorit lås/strypning?
Det är nog en alldeles vanlig rear naked choke från ryggen eller en step over chank (hälften CHoke och hälften crANK) från sittande sidemount / kesa gatame.
Daniel Bäckefelt vs Emil Molin. SGL ÖST Deltävling 2 2009 Avancerade -66/-77kg
httpv://www.youtube.com/watch?v=ikaBuJUINuo
Daniel Bäckefelt vs Peer Hasslund. SGL Öst 2008 Avancerade -77kg
httpv://www.youtube.com/watch?v=AqUYNWe-anU