Daniel och Jimmy Svensson är tvillingarna som tränar och tävlar för Prana Jiu-Jitsu och har båda blått bälte i BJJ.

Jimmy till höger & Daniel till vänster.

Hur ser era idrottsbakgrunder ut?
Vi har båda samma idrottsbakgrunder. Det började med att farsan som var aktiv löpare satte oss på friidrott när vi var små knattar. Eftersom farsan var maratonlöpare föll det sig naturligt att vi tävlade i långdistans. Vid 11 års ålder så tröttnade vi, till pappas stora förtvivlan, och löpskorna lades på hyllan. Vid sidan om har vi spelat innebandy från 7 års ålder fram tills vi tog studenten. Vi spelade innebandy på ganska seriös nivå, men vid 15 års ålder hände det något. Vi fick nu köpa gymkort och det tog snabbt över vårt intresse. Tillsammans så tävlade vi hela tiden mot varandra om vem som kunde lyfta de tyngsta vikterna, äta mest osv. Under hela vår uppväxt har vi alltid tävlat mot varandra och gör det till stor del än idag…

Hur kom ni först i kontakt med BJJ?
Vår lillebror tränade Shootfighting och vi gick på en match där han mötte en gymråtta som trodde att han kunde försvara sig mot lillebror som vägde 15kg mindre. Det hela slutade väldigt snabbt och lillebror fick in en RNC. Vi blev genast lite fascinerade och besökte en klubb för att prova BJJ och thaiboxning, det här var våren 2008. Vi fastnade snabbt för jiu jitsun! Men det förmodligen viktigaste steget för vår jiu jitsu hände fredagen den 5 september 2008 då vi provtränade på Prana jiu jitsu. På vägen hem från första passet så kollade vi på varandra och vi båda tänkte samma sak, ”det finns inte en chans att vi inte börjar träna på Prana”. Vi hade båda blivit väldigt imponerade av alla duktiga utövare men inte minst Kenta Hammarström, tränare och grundare för Prana jiu jitsu. Efter passet pratade vi lite med Kenta, han frågade lite vad vi tyckte. Men en sak vi kommer ihåg att han sa ”På den här klubben tränar vi för att vinna”. Efter det var vi fast!

Ni var och tävlade Abu Dhabi Pro Cup Trails som gick i Belgien i mars. Hur gick det i tävlingen?
Jimmy:
Ja, det gick bra. Vi kom båda i final i både våran viktklass och i öppna (det var två öppna klasser –73 och +73). Jag kommer ihåg att jag kände mig lite nervös inför första matchen och ville bara att den skulle vara över. Den började med att jag drog guard. Jag låg i stängd guard och kände att han var väldigt spänd. Fick in ett svep och lyckades passera ganska snabbt, vann med 7-0 efter knä på mage också. I semifinalen väntade en tuff spanjor. Jag visste att Daniel redan var i finalen och jag ville också dit! Spanjoren hoppade guard, jag försökte envist passera utan att lyckas. När de återstod dryga minuten lyckades jag få en fördel och hamna hans halvguard. Matchen var slut och jag vann, skönt! Det fanns ingen anledning att köra finalen då det var öppna vi hade siktat på hela tiden. (Det var där man vann biljett och hotell till finalen i Abu Dhabi). Så nu var det bara att ladda om, delmål 1 var avklarat. I öppna lyckades jag strypa ut min första motståndare och vann 7-0 min andra match. Nu var jag klar för semifinal, och jag mötte samma spanjor som tidigare. Jag visste att jag hade en jobbig match framför mig. Förra matchen betydde inget om jag inte kunde vinna igen. Jag hade bestämt mig för att jag inte skulle låt han hoppa guard. Jag drar guard direkt. Försöker intensivt svepa, strypa, lås. Men han är jobbig, känner mig dock aldrig riktigt hotad för passering. Det är 1 minut kvar, det står 0-0 skriker dom på sidan. Jag känner hur jag håller på att få in ett svep, inombords skriker jag och tar i för allt jag kan! Jag lyckas, 2-0 och mindre än minuten kvar. Jag vann matchen! Nu väntar Daniel, brorsan i finalen! Jag bryr mig inte längre vi har vunnit! Daniel kommer fram till mig och säger att jag får vinsten, och därmed åka till Abu Dhabi och delta i finalen och allt vad det skulle innebära!

Daniel:
Som Jimmy nämnde innan var målet att vinna den lätta öppna klassen för att få biljetten till Abu-Dhabi Pro World cup. Men för att först å främst få vara med i den öppna klassen var man tvungen att komma till minst semi i sin egen viktklass. Min första match var helt klart den tuffaste jag gick under hela turneringen. Jag tror det var mot en Holländare, jag lyckas i varje fall vinna en ganska tråkig match. I kvartsfinalen lyckas jag strypa ut min motståndare från mount. Semifinalen vinner jag med 8 – 0.  Sen fick jag se att Jimmy också kom till final, det fanns ingen anledning att köra så Jimmy fick guldet och jag fick nöja mig med silver. I den öppna viktklassen behöver jag inte köra första omgången utan hamnar direkt i kvart. I kvarten möter jag en från Allaince Finland, han som kom tvåa i -68 klassen. Jag trodde att den matchen skulle bli tuffare än vad den var. Mitt under matchen när jag lyckas få min andra passering hör jag en stor suck från honom och efter det var han aldrig sig lik, han hade get upp. I semin lyckas jag dra ut min motståndare ganska snabbt med en americana. Nu var det bara att heja Jimmy till en final plats. När det blev klart att det vart vi i final igen så kände jag bara att det spelar ingen roll vem av oss som åker till Abu-Dhabi. Jag hade faktiskt redan bestämt mig innan att om det skulle bli så att vi möttes i final så skulle han få segern.

Jimmy gick vidare till final turneringen som gick i Abu Dabhi. Hur var tävlingen och matcherna?
Daniel:
Jimmy fick biljetten från trialsen, men man kunde även köpa sin egen biljett dit för att tävla. Jag hade egentligen inte råd men jag fick biljetten betalad av en god vän på klubben. Så det vart jag, Jimmy, Anders Hellquist och Goran Rubar från Prana som åkte ner för att representera. Det är helt oslagbart att åka ner flera stycken från klubben och tävla tillsammans mot de andra. Innan tävlingen kändes det jättebra, kroppen och huvudet var precis där det skulle. Jag visste att det skulle bli tufft, men det var precis därför jag åkte dit.  Mina första två matcher vann jag ganska stabilt på poäng, nu var jag i kvartsfinal och skulle möta han som precis slagit ut brorsan. Jag var taggad till tusen. Jag hade självklart fått lite information från Jimmy hur han var att brottas med, men ändrade inte särskilt mycket i min gameplan. Han var riktigt tuff men jag lyckas slå honom med 2 – 0 på fördelar för armlås, vilket var extra skönt att revanschera brorsans förlust mot honom. Nu var jag i semifinal och det var en japan som väntade, jag hade inte kollat på hans matcher tidigare så jag visste inte riktigt vad som väntade. Matchen börjar med att han sätter sig i guard så jag sätter mig också ner, jag kommer ganska snabbt upp i hans guard och får en fördel. Matchen står och väger ganska länge, jag försöker få till passering och han ett svep. Han lyckas koppla en hyfsad triangel på mig, men jag kommer ut. Det står nu 1 – 1 i fördelar och jag vet att han kommer att få matchen om det här står sig. Jag känner att nu måste jag verkligen höja tempot ett snäpp om jag ska få till en passering. Jag får nästan till en passering, men lyckas inte etablera i 3 sekunder. Jag får en fördel, match slut och jag vinner med 2 – 1 i fördelar. Alla finaler är på lördagen, om två dagar alltså. Finaldagen vaknar jag upp och är riktigt nervös. Jag brukar inte vara så jättenervös före tävling så det här var lite annorlunda. Men nervositeten släpper ganska snabbt och jag känner mer en längtan inför att få stå där och starta matchen, precis som när man var liten och väntade på jultomten. Finalerna startar kl 18:00 jag kör final nr 14. Jag ser de första finalerna sen börjar jag ladda upp själv utanför arenan.  När det väl är min tur är jag lugn och fokuserad och njuter verkligen av att få gå in på mattan och se alla åskådare som ska se min match. Jag förlorar mot Daniel Agard från England(0 – 2 poäng, 2 – 0 fördelar), matchen är länkad nedanför.

Jimmy:
Tävlingen var helt grymt proffsig! Vi alla som hade vunnit de olika kvalen runt om i världen bodde på ett jättefint hotell, blev bjudna på frukost, lunch och middag. Satt och åt middag bredvid alla man kollar på youtube, stora delar av eliten, bara det var kul! Hela tävlingen direkt sändes på nationell tv. Allt var verkligen jätte jättekul och det kändes verkligen att man hade kommit till ett världsmästerskap. Personligen tror jag att den här tävlingen kommer bli den största inom några år. Vi var 57 stycken i min viktklass och det fanns ett par duktiga killar. Jag visste att det skulle krävas att allt skulle klicka, men jag kände mig i grym form från träningen hemma på klubben, den mentala biten kändes också bra då vi blev 4 från klubben som åkte ner och att även brorsan följde med. Nu var det bara att mosa tänkte jag. Inför min första match hade jag en bestämd gameplan och ville avsluta fort. Jag vann min första match precis så jag hade tänkt, avslutade den innan 2 minuter hade gått. Min andra match såg ungefär likadan ut avslutade ganska snabbt med en strypning från ryggen. Den tredje matchen blev tuffare, fick in ett svep, sen blev jag svept. Så jag ligger underst igen. Han kändes stark, men fick in samma svep igen, men vi hamna utanför mattan och fick tyvärr inga poäng. Vi börjar om stående, jag hoppar guard och får in samma svep igen men samtidigt går han på min arm, jag lyckas alltså att komma runt men får inga poäng pga att han gick på ett armlås, och han fick fördel för armlås. Så nu är ca 30 sek kvar och jag ligger under med 2-2 och 0-1 i fördelar. Försöker envist passera och är väldigt nära så jag får en fördel med några sekunder kvar. Tiden är slut och det är lika, både fördelar och poäng 2-2, 1-1. Domarna går ihop och pratar, i mitt huvud tror jag att jag har vunnit, men är nervös. Domarna väljer honom som vinnare även fast jag känner att jag gjorde betydligt mer än honom, den förklaringen jag fick var att hans fördel var för en submission och min var för en passering och jag antar att jag kan köpa det. Där slutade min tävling, men brorsan slog honom i matchen efter så då fick jag lite upprättelse!

Daniel kommer att åka och tävla på World Jiu-Jitsu Championship. Hur känns det inför tävlingen?
Daniel:
Det känns riktigt riktigt bra. Har bra självförtroende och formen är bra. Att vi blir minst 7st från klubben som åker ner är värt så himla mycket. Ser verkligen fram emot tävlingen!

Hur ser en normal träningsvecka ut för er?
Jimmy:
Den består av 6st BJJ pass vilket motsvarar minst 12 timmar men oftast lite mer. Sen lägger jag in 2st styrkepass där jag fokuserar på knäböj, good mornings, marklyft, chins, dips, rodd, militärpress, bänkpress. Ja basövningar helt enkelt.

Daniel:
Har samma upplägg som brorsan men lite hårdare ;-).

Kommer ni framöver tävla i NoGi framöver?
Daniel:
Jag har inte tävlat NoGi, men det är mycket möjligt att jag kommer ställa upp och tävla lite i det. Men satsningen är med Gi.

Jimmy:
Jag har tävlat i NoGi då jag ställde upp i Eskilstuna Submission Wrestling Tournament. Det gick helt okej. Jag hade egentligen inga förväntningar eftersom jag aldrig kör utan gi, men vann de två första och förlorade semifinalen med 2 poäng mot Reza Madadi. Det var en rolig erfarenhet som jag kanske kommer göra igen, men inget varken jag eller klubben satsar på.

Vilka är era styrkor inom BJJ?
Vår styrka inom BJJ är våran klubb, träningspartners och tränare!

Vad är största fördelen med att sin tvillingbror tävlandes i samma viktklass och sport?
Jimmy:
Den största fördelen är helt klart på tävlingsdagen. Känner mig oerhört trygg av någon konstig anledning när jag tävlar tillsammans med brorsan. Svårt att förklara men känner mig dubbelt så stark när brorsan är med. Annars är det grymt bra att ha någon att prata om sitt spel, vad som funkar, vad som inte funkar. Det är lätt att tro att vi rullar mycket med varandra men det är inte fallet, vi rullar nästan aldrig med varandra. När vi rullar så är det bara lätt för annars slutar det med att vi slåss eller blir osams. Vi är fortfarande 8 år gamla ur den aspekten.

Daniel:
Det är helt klart på tävlingsdagen.

Hur skulle ni göra om ni möttes under en tävling? Skulle någon av er lämna WO?
Jimmy:
Vi har mötts två gånger men aldrig kört. Vi får se. Tror absolut inte det är omöjligt att vi skulle köra om vi möttes i finalen någon dag.

Daniel:
Jag tänker i alla fall inte släppa någon mer vinst till Jimmy, jag har redan gett honom två. Vi får se om han ger mig vinsten nästa gång eller om jag måste dra ut honom först =).

Vad har ni för favorit lås/strypning?
Daniel:
Oj favorit lås/strypning, nej har inget speciellt bara det som ligger närmast till hands.

Jimmy:
Har ingen favorit. Utan den bästa känslan är när man brottas och känner att motståndaren ger upp!

Abu Dhabi Pro Cup final Daniel Svensson vs Daniel Agard
httpv://www.youtube.com/watch?v=krIKNbn2D3Y

ESWT 2010 -75kg Jimmy Svensson vs Alfred Lindeberg
httpv://www.youtube.com/watch?v=-dzLwwcwPA4

ESWT 2010 -75kg Reza Madadi vs Jimmy Svensson
httpv://www.youtube.com/watch?v=Yp-tuUEPASE