Peder Söderlind är en av drivkrafterna inom Hilti Stockholm och han har svartbälte i BJJ.


Peder Söderlind.

Hur kom du först i kontakt med grappling?
Jag startade med grappling 94-95 och då med Sambo hos Nikolay Malmqvist, en spännande lärorik tid, innan dessa hade jag tränat Karate som barn och ungdom.  I mitten av nittiotalet startade Rikard Andersson den klubb som idag är Hilti BJJ och det har varit BJJ och SW för mig sedan dess.

När, hur och av vilka startades Hilti?
Rikard Andersson startade verksamheten och jag har varit med som elev sedan start. I augusti 2003 bildades den ideella föreningen Hilti Brasilian Jiu-Jitsu och blev medlemmar i budoförbundet och därmed Riksidrottsförbundet i januari 2004.

Vilka personer är det som driver Hilti Stockholm idag?
Allt i Hilti utgår från tränarna. Tränarna styr kvalitén, innehållet, de arbetar ideellt och lägger själ och hjärta i klubben. Tränarna färgar kulturen i stort och i smått. Tränarna är Hilti Stockholms ryggrad och alla viktiga frågor dryftas hos tränarna, inte minst på tränarmöten. Det finns en formell styrelse och det finns några arbetsgrupper, exempelvis en arbetsgrupp som jobbar med administration runt tävlingsdeltagande. Det är svårt att lyfta någon enskild men självklart har alla lite olika roller.

Hilti BJJ blackbelts.

Är det samma personer som även driver teamet Hilti BJJ?
Hilti-klubbar har startats då en Hilti Stockholmmedlem har flyttat och startar en Hilti-klubb på den plats dit han eller hon flyttat. Det har även hänt att en person som vi under många, många år har haft träningssamarbete med har önskat starta en Hilti-klubb på sin ort. Det handlar om att dela ett brinnande intresse för BJJ, det handlar om vänskap, gemensamma värderingar och mål. Vi delar glädjen till sporten.

Vem kom på namnet Hilti BJJ?
Ingen aning! Jag var inte involverad i namnfrågan.

Hur mycket tid lägger du ner på det administrativa jobbet kring Hilti?
På tok för mycket, kanske en halvtid i timmar räknat. Man får vara försiktigt så man inte jobbar för mycket. Vi har dock en hög medvetenhet om behovet av att fördela ansvaret och för att få fram ett ansvarstagande bland yngre medlemmar. Häri ligger även idrottens uppgift i form av fostran. Det är lätt att ”ordna & fixa” för mycket vilket inte är bra. Jag har en tendens att göra det.

Hur många medlemmar har ni idag på Hilti Stockholm och hur ser verksamheten ut?
Vi är ca 170-230 stycken i Stockholm (beroende på vår, sommar, höst). Det är ett 30-tal barn, 20 på nybörjar MMA, 20 i fortsättningsgruppen i MMA, ca 20 i elitgruppen och resten är ungdomar och vuxna som tränar BJJ och SW. Barn och ungdomsverksamheten har vuxit fram på ett mycket positivt sätt de senaste åren vilket har varit spännande att se. Hos oss kan man träna BJJ/SW/MMA.

I vilka länder/orter finns det Hilti klubbar?
Vi finns främst i Sverige och i Finland: Hilti Stockholm, Hiltifightcenter Uppsala , Ystad, Karlstad, Rinkeby, Hanko, Finnfighters gym, Tampereen Ju-Jutsukoulu (TJJK) , Hilti Vaasa, Jyväskylän Fight Club, MMA Vantaa, Hilti Bjj Åland, Arvika, Haninge, Lahti, Gladiator Factory, Raasepori, Proeliator Jiu-Jitsu, NHB Iisalmi. Det är Marko Leisten på Hilti Åbo som ansvarar för Finland.

Hur ser samarbetet ut mellan klubbarna i teamet?
Vi har gemensamma träningsläger, fem stycken om året. Tanken är att alla skall kunna delta på dessa läger och de kostar ingenting. Är man medlem på en klubb är man välkommen vart man än kommer att träna utan kostnad. Vi samordnar och delar på kostnader för externa instruktörer och mycket mer.

Hur fungerar det för att en klubb ska få bli medlem i teamet Hilti BJJ?
Vi kontaktas ganska ofta av klubbar som vill bli en del av Hilti. Svaret är och har alltid varit detsamma: Kom hit, träna med oss – låt oss lära känna varandra. Just nu är det tre klubbar som vi umgås med. Vi vill att det skall vara bra folk. Folk med fötterna på jorden som är genuint intresserade av BJJ/SW/MMA. En central aspekt är att det skall vara en ideell idrottsförening i traditionell bemärkelse. Det vill säga att det inte är en vinstgivande tanke bakom verksamheten. Grundläggande värderingar som alla människors lika värde och att visa hänsyn behövs även delas.

Vilka fördelar respektive nackdelar ser du för en klubb att ingå i ett team?
Den främsta fördelen är kultur och kunskapsutbytet. Att få träna och sparras med fler än de på din egen klubb utan att det är tävling. Att under lekfulla former utvecklas. En annan och nästintill lika central sak är det som sker när olika kulturer möts. Det är först når olika tankar korsas som nya idéer och synsätt kan skapas. Nackdelarna är de rent administrativa – att det blir mer saker att göra och ett komplexare tänk krävs.

Hur självständig är en klubb i teamet Hilti BJJ?
Alla klubbar är egna ideella föreningar som styr helt och hållet över sig själva. Som jag nämnt tidigare är tränarna allt på Hilti Stockholm men till tränarmötena bjuder vi även in de som har egna klubbar. De kan delta och hänga med i alla resonemang som förs. De kan ta intryck, men sedan tar de sina egna beslut. Alla rådfrågar varandra. Vi i Stockholm resonerar mycket med Uppsala och Åbo då de är klubbar som i storlek ligger närmast vår. Vi skickar ofta ut frågor till alla klubbar som; hur ser ni på ditt eller datt. Just det att alla medlemmar kan träna på alla klubbar medför att kulturer, kunskap delas och befäst på ett enkelt informellt och sätt.

Ser ni möjligheter att framöver utöka Hilti BJJ med klubbar från flera städer?
Vi har ingen som helst ambition att växa. Vi bedriver inget arbete med att etablera oss någonstans. Å andra sidan är det inget som säger att det inte kommer att tillkomma fler klubbar. Det får framtiden utvisa.

Hilti Stockholm vart bästa klubb på SW SM nyligen, har ni satsat extra mycket på SW SM i år?
Ja, det var en ytterst medveten satsning. Vår klubb som alla andra klubbar, antar jag, inom grapplingscenen har fått en utmaning i det ”mångdifrentierade landskapet”; det är bjj, sw, mma, shootfighting – alla med olika förbund. Uppe på det är det olika tävlingssamordnare (eller vad man skall kalla det) med ADCC, grapplingligan, shootfightingklubbar etc etc. Det är tävlingar var och varannan helg, vi har de senaste åren inte sett
något behov till att styra över vilka tävlingar som klubben ska delta på. Det har varit mycket positivt med denna utveckling och större möjligheter att frekvent tävla. MEN, denna utveckling har även gjort att det stundom känns som att det varken blir hackat eller malet.

I juni tog vi beslutet att vi kommande månader enbart skulle ha ett mål och ett fokus; SM i SW. Detta innebar att vi gjorde några schemaförändringar och ändringar av träningsupplägg. SW är dock som all annan grappling en individuell tävlingsform. Matcher vinns av enskilda personer, nedtagning för nedtagning, guardpassering för guardpassering, lås för lås. Men samtidigt kan ingen öva nedtagningar, guardpasseringar, eller lås på sig själva. Det går inte att bli bra genom ”luftbrottning” och däri ligger de organisatoriska dimensionerna. Den som vill bli bra måste träna med folk som pressar honom eller henne till sitt yttersta. Denna person måste i sin tur pressa sina vänner på samma sätt. Alla är helt beroende av varandra för framgång.

Hilti BJJ på SW SM 2010.

Vad tyckte du om SW SM som arrangemang?
Tycker det flöt på bra. Bra med de digitala poängtavlorna och digitala brackets, välordnat och välarrangerat. Jag är ganska luttrad när det kommer till tävlingsarrangemang och tänker så här; Det finns ett regelverk, det är det som gäller sedan dundrar man in i varandra – så vinner en och en förlorar.

Kommer ni satsa stort på BJJ SM?
Ja. Vi skall ha tränarmöte mot slutet av denna vecka och då vi skall snacka lite om detta. Det finns en irriterande variabel för oss gällande SM i BJJ; Sverige tenderar att vara så avlångt. Detta måste överbryggas på något sätt. Träningsmässigt la vi om måndagen efter SM i SW och satte på oss dräkt.

Vad tror du om framtiden för SW/BJJ i Sverige?
Jag ser både stor potential och stora utmaningar. Det finns många som kämpar och tränar. Talang och vilja finns men jag tror det klimat som uppstått med alla negativa kommentarer om varje enskild detalj och fokus på alla fel och misstag hämmar utvecklingen gravt.  När någon lyckas med något bra är det tyst, när någon misslyckas med något så är elakheterna oändliga. En annan del är detta med ”livspusslet”. När man börjar på skidgymnasium är det första läraren tar upp vikten av att parallellt med idrottskarriären skaffa sig en utbildning. För att kunna utvecklas inom en idrott måste du ha en stabil ekonomi, mat, boende etc. Det är inte enkelt att få detta att gå ihop och det känns som kampsporten ligger på efterkälken i detta tänk jämfört med andra idrotter. Det gäller att vi som är äldre och engagerade inom idrotten inte enbart får personer att växa som fighters – de måste växa som individer och människor också.

Vilka personliga mål har du framöver?
Jag utgår från att din fråga enbart det gäller träning och tävling och då är svaret; Finna tid till träning, få vara skadefri, få behålla hälsan, få hålla i BJJ-pass, att komma in i andra andningen och gå en rond till, en rond till, en rond till… att för en liten stund låta hela världen runt om försvinna och bara vara inne i jutsun.

Vad är det roligaste med att vara med och driva Hilti?
Att alla är så oerhört olika. Att se människor utvecklas och växa. Att få vara en del av svensk idrottsrörelse och få acceptans för den roll som idrotten spelar i samhället och hos enskilda individer. Möjlighet att pressa alla till sitt yttersta men även ta fram det bästa ur alla, att fortsätta utveckla samarbetet mellan Hiltiklubbarna och idrotten i allmänhet.

Favorit submission?
Häcksaxen (vet inte om det heter så).