Jag vaknar upp och nyper mig själv i armen. Nopp, jag drömmer inte. Jag är i Rio. Jag bor i Rio. Kliver upp och käkar frukost. Tar min GI under armen och drar till BJJ-klubben. Efter passet styr jag min kos raka vägen ner till stranden för ett dopp och bygger på solbrännan. En iskall acai-jucie släcker min törst. Om 1 h anländer ett gäng svenska BJJ-fantaster som jag ska inkvartera i någon av lägenheterna jag förmedlar. Jag skräddarsyr nämligen BJJ-paket för förstagångsbesökare i Rio.

Min inkorg på mailen är full av förfrågningar från Sverige och övriga Skandinavien. Telefonen ringer stup i kvarten. Jag talar nu portugisiska som en äkta carioca (för att vara brutalt ärlig så är den dialekten som sex för mina öron). Lunchen intar jag på en fräsch kilograma; en tallrik full med kött & grönt och en annan full av desserter. Dricka till blir Guarana zero. Jag hinner med sista kvällspasset på träningen. Dags för middag och då lyxar jag till det på en churrascaria med extra fräscht sushibord. 2 lägenheter blir tomma under kvällen och jag har fixat transport till flygplatsen åt mina gäster, samt koordinerat städpatrullen med städerskor från favelan. Merparten av inkomsten från min verksamhet donerar jag till olika projekt jag är involverad i bland Rios fattiga. Den slant jag själv behåller täcker precis mitt uppehälle så som, mat, husrum och träning. Bikini, GI och sarong är typ det enda i klädväg jag behöver och icke att förglömma havaianas.

Nu lekte jag förstås lite med tanken på hur min framtid skulle kunna se ut. Ingenting är omöjligt. Tiden får utvisa.

Jag var i Rio (på riktigt) 2007. Min första gång, men ack inte den sista hoppas jag. Resan hör till mina topp 3. Biljetten hade jag köpt ett halvår innan för ca 6,000kr. Jag åkte ner ensam, men väl på plats fanns Fightzone: Hasse, Maggan, Mackan samt kidsen Lukas, Jeppson och Jocke.

På flyget från Paris till Rio, fick jag efter önskemål om extra benutrymme, sitta vid nödutgången. Det innebar att mittemot mig satt flygvärden. Han var  brasse och tränade på Vanderlei Silvas klubb. När resten av hela flyget sov, satt vi och pratade kampsport i timmar. Sjukt bra start på min resa.

Jag bodde med min BJJ-familj och tränade BJJ på Rico Vieiras klubb, samtidigt som allt utspelade sig i Rio, den stad jag drömt om så länge jag kan minnas. Det enda som saknades var mitt bagage, vilket dök upp ca 3 dagar försenat. Det innebar att bikini skulle inhandlas omgående. Efter att ha sprungit ut och in i ett 10-tal butiker hittade jag äntligen en bikini som åtminstone  täckte 2 / 5 av rumpan. Den hade ett tantigt blommigt tryck, men aja, bättre än att flasha HELA min bleka bakdel i tandtrådsbikinins Mecka.

Tiden gick sjukt fort, alldeles för fort. Den 4:e och näst sista veckan på resan tävlade jag i BJJ VM: Copa de Mundo. Fick ett brons, men stukade min fot rejält i matchen mot Ida Hansson. Det slutade med att jag skulle ha gips i minst 1 vecka, men pallade inte mer än 4 dagar. Jag kommer aldrig glömma när Maggan bar mig i sina armar på akuten i Rio. Vilken syn. Det är krut i den kvinnan vill jag lova.

För mig var resan till Brasilien magisk och jag blir varm om hjärtat när jag tänker tillbaka på alla fina minnen jag har därifrån. Min längtan dit blir bara starkare för varje år. Om allt vill sig väl till i sommar, så blir det ett kärt återseende med nya minnen och bekantskaper:

Rio, até breve… <3