Tjena alla sköna människor!!!!

Det blev Guld för mig på Pan Ams!!! Känns sjukt bra och kul, detta var mitt första Pan Am och det här är också min första Guldmedalj på ett så stort internationellt mästerskap. Så det känns sjukt häftigt att lyckas knipa åt sig ett Guld den här gången. Jag var riktigt taggad i Fredags. Vaknade upp med adrenalin redo i hela kroppen och villa bara upp på mattan. Efter de vanliga ”Thylinska förseningsmomenten” så var Pappa och jag på väg mot hallen. Det såg redan då ut att bli en fin dag!!!

Kom till hallen ungefär två timmar innan klassen skulle sätta igång, och måste bara poängtera två saker: lokalerna är grymma, tvyärr så luktade hela stället brazilian bbq vilket är jättemysigt för alla som ska titta på men för de som ska värma upp och tävla gör det att man blir lite smått yr i allt matos. Men det var väl något att se fram emot i alla fall.

Värmde upp i god tid, och ordentligt, gillar att bli riktigt svettig åtminstone en gång innan jag ska upp på mattan. Det kändes bra i kroppen, hade ingen coach men var väldigt fokuserad och hade hjälp från Pappa och James med support. Vägde in på 60 kilo, alltså 4 kilo till godo, så man kan lugnt säga att jag inte hade något viktproblem. Tjejen jag skulle köra mot i första matchen verkade vara ungefär min storlek så bestämde mig för att köra på mitt guardgame. Gick in och kände att hon också ville dra guard, vi greppade och hon lutade sig bakåt för att hoppa guard men jag lyckades hoppa innan henne. Flippade henne nästan på en gång för att hon fick så mycket bakåtvikt men hade lite för mycket bakåtvikt själv (säkert all amerikansk mat som tyngde ner mig). Började därifrån jobba upp en hög guard, hotade med Gi Choke, när hon försvarade så låste jag hennes axel med min höga guard. Då blir det ett avbrott, jag kollar in poängtavlan för att se tiden och märker till min stora förvåning att hon har en fördel… Förstod verkligen inte var den fördelen skulle komma ifrån, och kände mig först lite stressad men lugnade ner mig och bestämde mig bara för att snabbt ta tillbaka fördelen så att jag inte skulle förlora ett mentalt övertag. Fick ett bra grepp i ärmen, och gav henne därmed två valmöjligheter, antingen så drar hon tillbaka armen och ger mig triangeln eller så oroar hon sig för triangeln istället och ger mig en armbar. Hon valde nummer två och jag vann efter ungerfär 2 min på armbar. Nästa match, jag hoppade guard, och gick på triangel, den satt. Sen var det dags för final, det var riktigt coolt för innan vi gick upp på mattan så annonserade speakern finalen och att få gå upp på mattan när någon ropar upp ens namn är riktigt coolt. Pappa berättade att när den andra tjejen gick upp på mattan så visslade och hejade väldigt många på henne, medan när jag gick upp så var det bara Pappa och James som hejade, men jag var för fokuserad för att märka nåt sånt. Men det är lite coolt att repsresentera Nacka Dojo och Dynamix när man går upp mot mer ”internationellt välkända” team. Man känner sig lite som en underdog, nån som kan förvåna publiken lite.

Aja tillbaka till matchen, gick in och var lite nervös faktiskt, men var bestämd från början, tog matchen dit jag ville genom att hoppa guard, satte henne i samma scenario som hon i första matchen. Men den här tjejen lyckades ställa sig upp, fick jobba lite med öppen guard men eftersom jag hade kvar att riktigt bra grepp i hennes ärm så hittade jag tillfälle att gå på armbar. Hade först ett litet tveksamt försök, för att sedan gå på ett ordentligt försök och fick den. Guldet var därmed mitt!!! Det var en riktigt härlig känsla. Gjorde faktiskt en liten segerdans också =)

Hade öppna senare på fredagskvällen så gick och tog mig en liten tupplur. När det var dags att värma upp för öppna så kände jag mig väldigt mosig i kroppen men värmde upp ordentligt ändå. Första matchen i öppna skulle vara mot en tjej bara en eller två viktklasser över mig så det var inte så farligt. Såg några andra skräckexempel, en hade trippelt så stor rumpa som mig och jag skojar inte. Hade behövt Pappas ben plus min ben för att kunna stänga guarden om henne. Tack och lov så kunde jag stänga guarden på tjejen i första matchen. Kom inte ihåg så mycket av matchen men jag vann den. Match nummer två var inte så mycket att hurra för, hade en jättebra plan, tänkte hela tiden exakt vad jag ville göra men kroppen lyssnade inte. När jag tänkte ner med höften så hände ingenting. Hjärtat och hjärnan fanns där, ville mycket och tänkte rätt men kopplingen mellan hjärnan och kroppen var väldigt bristande. Vann den matchen ändå på en fördel och det var dags för kvartsfinal, lite samma sak där, hade en grym plan men lyckades inte genomföra den. Surt var det just då men jag var så grymt glad över mitt Guld att efter en stund och efter lite Acai så var jag super glad. Var däremot riktigt trött också, James som också tävlade föreslog pizza och bilturen till pizzerian kändes som världens längsta. Sen när vi väl hade fått i oss pizzan så somnade jag nästan på resturangen. Matkoma.com for sure!!!!!

Idag har vi shoppat, ätit och kollat på grymma matcher, det finns så sjukt mycket duktiga tjejer, när jag ser brun och svartbälterna köra kan jag inte annat än att beundra hur fantastisk vacker den här sporten är. Fick även ett klistermärke på tävlingen där det står följande: Bjj changed my life. Jag kan inte annat än att hålla med just nu. Jag är grymt tacksam för den här sporten. På tal om tack så bör min klubb Nacka Dojo ha tack för allt stöd som vi utövare får av den, alla mina sparringpartners som ställt upp med extra träningar innan tävlingen och ett speciellt tack till Linda för allt pepp!! Pappa ska också ha ett tack för allt stöd, min egna lila Pappa -razzi…hehe..tråkig humör är den bästa!!! Måste även säga Magga, bästa tvillling du är grymt saknad, men jag förstår brasilien är brasilien!!!

Aja kära vänner nu ska jag sova för Pappa har redan börjat snarka!!!

Peace out!!!

Ps. här kommer en av mina lite otippade men grymma uppladdningslåtar:

http://www.youtube.com/watch?v=Qx3wmm-qCsw