Det bästa som någonsin har hänt mig var att bli pappa, för mig har tiden stannat och hela livet ändras och man får nya värderingar och prioriteringar. 5 Mars 2012, 06:36 föddes min dotter och jag blev den lyckligaste killen på jorden. Fan nu blev man tvungen att jobba, byta lägenhet och bli vuxen helt plötsligt.

Tävlings comebacken efter all pappaslapphet fick bli i Alive’s utomhustävling nu sisst. Jag bestämde mig för att tävla i -84kg för att pusha mig själv att gå ner i vikt veckorna innan. Från nästan 89kg började bantningen. Jag hade gjort ALLT jag kunnat och efter en LÅNG väntetid i den långa kön till Alive’s invägning var det dags att stiga upp på vågen. 84,3kg. Utorkad till max. Hade det inte vart för Marcus Euren från ÖIS som pushade mig till att följa med till ÖIS närliggande lokaler och dra bort den sissta vikten hade jag nog åkt hem och lagt mig.

Till sisst klarade jag vikten, 83,9kg, och började ladda för matcherna, benen kändes tunga och all näring jag stoppade i mig ville knappt stanna pga av ostabil mage.

Men äntligen var det dags att tävla igen. Första matchen var mot 2011 SW SM 2:an Erik Carlsson, en duktig ung kille från Frölunda Kampsport. Jag kan grapplas på bra nivå i nattmössan känns det som men den där explosiva starka sidan jag brukar ha var som borta från början. Efter nedtagningarna har jag knappt energi för att hålla kvar min motståndare, och jag finner mig i underläge med 2-0 innan jag vänder matchen till 7-2 allt tack vare indrillade tekniker, denna gång var det bermimbolo från sidecontrol som räddade mig.

httpv://youtu.be/Ftga4x7z3nI

I andra matchen fick jag möta Marcus Euren, en duktig brottare jag tränat med lite innan. Jag visste att det skulle bli en tuff fight, men jag kände mig väldigt självsäker. Detta var en match jag skulle vinna ifrån underst i guard läge! i Matchen hamnar jag i guard och från butterfly så ställer jag mig upp på en singel-leg. Jag fastnar i ett giljotine grepp över käken då jag stoppar ner hakan för att skydda strypningen och giljotinen drar på överkäken åt sidan så nacken knakar. jag var tvungen att klappa. Det kändes stelt i nacken ett tag men det släppte sedan. Gameplanen var att stanna underst i guard, och om han skapade utrymme skulle jag buttscoota, inte ställa mig upp. Riktigt dåligt och hettskalligt av mig. Men skoj var det!

Tack Epic fightwear för stödet!