Hallå alla glada!!!

Hur glad blir man inte när man fått bra träning, ska på ett grymt träningsläger nästa vecka, har lärt sig göra sylt och har fått förmånen att se the BOSS, Bruce Springsteen. Om ni inte vet svaret på den frågan så kan jag svaraåt er och säga att man blir väldigt väldigt glad. 

Jag är för tillfället i Göteborg och har några mysiga dagar med familj innan jag ska tillbaka till stockholm för att vara med på dynamix summercamp nästa vecka. Hade egentligen tänkt att träna väldigt mycket den här veckan men efter lite firande av fine pojkvännens föedelsedag, och konsert av Bruce Springsteen så känner jag att det har varit bra med en vecka med lite mindre träning även om det har varit av bra kvalite. Det bästa med en liten lugnare vecka har dock varit att kroppen känns lite mer som den ska nu. Under perioder av hård träning kan jag ibland känna mig som en stel och öm i kroppen men exakt just nu känner jag mig stark och skön. Detta gör mig såklart ännu mer taggad inför sommarlägret nästa vecka. Det ska verkligen bli grymt.

Var på The boss konsert igår och måste säga att jag verkligen förstår varför man kallar honom the boss. Springsteen har en förmåga att berätta i sina låtar, hans musik handlar inte alltid om finesser utan om drömmar, vardag och människor. Hans musik talar till mitt hjärta och han behöver bara be en gång för att hela stadion ska dansa, gråta eller fira. De var så häftigt att se hur hans musik och energi påverkar så otroligt många människor. Låttext som inspirerar mig:

”You cant start a fire without a spark”

”You cant start a fire worrying about your little world falling apart”

”I dont give a damn for just the inbetweens, honey i want the heart i want the soul i want control right now”

”Poor man want to be rich, rich man want to be king, and the kings just satisfied he rules everything”

”Talk about a dream trying to make it real and you wake up in the night with a fear so real, you spend your life waiting for a moment that just dont come, well dont waste your time waiting.”

”Now I believe in the love that you gave me.
I believe in the faith that could save me.
I believe in the hope and I pray that some day it
Will raise me above these”

”Badlands…”

Ja igår var grymt helt enkelt, och nu känner jag mig riktigt peppad och inspirerad för att sätta tänderna i mina mål för hösten och att ta mig fram med det som jag älskar. Grappling!!! Har mycket tekniker i huvudet just nu som ska tränas in och efter nästa vecka lär det bli ännu fler. Jag måste säga att jag tycker att teknikträning är sjukt kul, ibland kan det kännas lite monont att göra en viss sorts rörelse tiotusen gånger men när man är mitt uppe i en match så ska man inte behöva tänka vart foten skulle utan det ska bara sitta i ryggmärgen. Dessutom tycker jag om teknikträning för att det får mig att tänka. Har dock haft fullt upp med att tänka i sparringen på sistonde, har vissa saker som jag jobbar på att förbättra och tack och lov har jag bra träningspartners som försöker utsätta mig för detta så mycket som möjligt. Det är inte kul behöva klappa på samma sak tio gånger men när man drar ned det till 5 och till slut kan försvara helt så blir allt slit värt det. Så det längtar jag efter, när man tagit sig över kullen. Därför älskar jag BJJ, man blir aldrig fulländad, visst man kan bli en riktig boss som Leticia Ribeiro men gamet fortsätter att utvecklas. The sky is the limit. Tyvärr har man ju en bra bit att klättra innan man når dit men jag tar ett steg i taget.

Nej nu räcker det med skrivandet för idag, man har ju OS att titta på.

Peace out!!!