Okej. Det är för att alla vi tävlande ska känna att alla tävlar ”fair”, att ingen dopar sig och jadajadajada. Det är jättefint och jättebra- I get it.

Men.

It’s a pain in the ass… Ärligt talat.

För er som inte vet vad vistelserapportering är så ska jag dra det lite snabbt. Vistelserapportering är någonting som antidopinggruppen vid Riksidrottsförbundet pysslar med. Det innebär att de utför random dopingtester på utvalda, som de så fint kallar det, elittävlande (bara det är ju skrattretande eftersom jag inte ens ser mig själv som elittränande…).

Och hur görs detta rent praktiskt? Jo, jag som då är ”utvald” (fastän jag mer tycker det känns som ett straff…), ska en gång i kvartalet lägga in ”My whereabouts” för tre månader framöver. Jag måste lägga in vart jag kommer att spendera mina nätter (med adress och allt) samt vart exakt jag kommer att befinna mig under en timme varje dag (med adress och allt) någon gång mellan kl 06.00 – 23.00.

Om jag har angett att jag kommer att vara på KC kl. 20.00 – 21-00, så måste jag också befinna mig där under den perioden. Annars, om de kommer för att dopingtesta mig och jag inte är där, så får jag en prick. Får jag tre prickar blir jag avstängd 12 – 24 månader från ALLT tävlande.

Okej, tänker ni, hur svårt kan det vara att veta vart man befinner sig under en timme om dagen mellan tidsintervallet 06.00 – 23.00, alla har vi ju rutiner!

Jamen det är just det jag inte har! På jobbet har vi flextid vilket jag utnyttjar friskt. Ibland börjar jag inte förrän kl. 09.00 och ibland jobbar jag så sent som till 20.00. Det beror liksom på vad jag känner för. Träningen, ja den kör jag när det passar mig, mycket beroende på hur jag jobbar och när min tränare har en lucka etc, etc. Till jobbet passar det sig inte riktigt att de kommer då jag jobbar på Skatteverket och obehöriga äga ej tillträde, så att säga, med sekretess och sånt.

Ibland åker jag iväg eftersom min mamma bor i Bryssel, min pappa i Helsingfors och min syster precis har flyttat från London till Malmö. Som förra helgen, då var jag nere hos syrran och då måste jag skriva in EXAKT vart jag är, alltså min systers adress! Tänk om min syster skulle ha haft skyddad identiet?! Ja då hade jag fått se till att vara på en viss plats vid en viss tidpunkt någon annanstans i Malmö. Och alltså ärligt, om man åker och hälsar på sin syster en helg, hur fa-an vet man vart exakt man kommer att vara och när?! Hela grejen med att åka till sin syster på en spontan-weekend är väl att man ska kunna vara just spontan!

Jag pratade med projektledaren för antidopinggruppen vid Riksidrottsförbundet och han föreslog att jag skulle lägga in den där timmen någon gång när jag är hemma. Jaha. För mig är morgonen utesluten eftersom jag typ går upp en kvart innan pendeln till jobbet går så då är det kvällen som gäller. Och visst, sure, jag är hemma typ vid 21 – 22-tiden för det mesta. Men. Då har vi en portkod förstår ni, och den slutar funka efter kl. 20.00. OCH DÅ GÅR DET INTE FÖR DEN HÄR SNUBBEN SOM SKA KOMMA OCH DOPINGTESTA MIG KAN TYDLIGEN INTE RINGA MIG OCH BE MIG ÖPPNA, UTAN HAN MÅSTE KUNNA TA SIG FRAM TILL MIN DÖRR! Seriously?!  

Så vad denne projektledare i princip säger till mig är att ”du får väl ta och skapa någon rutin”. Jaha. Jahaja. Jag ska alltså ändra på mitt liv för att vara tillgänglig för dopingtester varenda dag 365 dagar om året för vaddå? För att ens få fortsätta tävla. Enda sättet jag kommer ur det här förstår ni är om jag slutar tävla på elitnivå. Jag är alltså fast i det här tills jag slutar tävla. Och vad får jag för besväret? En kortlek där det står något i stil med: ”Att spela kort är kul, men inte om man fuskar. Se till att ha rena kort i påsen!”

Jag tänker inte hymla med att jag tycker det här är SKIT rent ut sagt. Jag hatar det och jag vill inte och jag blir stressad och rädd för att glömma bort och få prickar och bli avstängd. Och alla som nu börjar babbla om att ”Jaha, är du så omedgörlig för att du kanske dopar dig!” kan bara dra åt helvete. Jag dopar mig inte, har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det. De är mer än välkomna att dopingtesta mig när helst de vill bara jag slipper en massa jävla jobb och stress för ingenting. Eller just det! Jag har ju fått en kortlek! Den har säkert marknadsvärdet hela 25 kr!

Nej fy fan vad det här förtar glädjen av hela grejen.