rebelz.se

Att släppa på prestigen och rädslan att förlora

Det har varit mycket funderande i mitt huvud senaste tiden och framför allt senaste dagarna. Det börjar bli tävlingsdags och det känns i både kroppen och huvudet. De senaste månaderna har jag upptäckt något hos mig själv som jag alls inte är nöjd med. En riktigt dålig förlorarskalle som har dykt upp då och då. Att jag är tävlingsmänniska vet jag, och har nog varit medveten om länge. Men jag trodde också jag var hyfsat bra på att hantera förluster. Jag har också kommit fram till att jag antagligen är väldigt rädd för att förlora. Och det ser jag som ett stort problem. Det hjälper mig verkligen inte i mitt träningsutövande eller på tävlingar. Visst, det har säkert fått mig att vinna någon match eller två, bara på ren vilja. Och det kan ju vara kul. Men de negativa konsekvenserna överväger. Jag blir stel, spänd, okreativ och tenderar att ligga och hålla. De matcher jag känt gått riktigt bra, där jag oavsett resultatet känt mig riktigt nöjd är de gånger jag lyckats koppla bort allt annat och bara gå in och köra. Utan prestationsångest och krav, varken från andra eller mig själv. Ofta kommer jag inte ihåg så mycket av de matcherna, jag minns bara känslan av att jag gjort bra ifrån mig och kroppen har fått reagera utav sig själv. Jag vill bli kapabel att hitta den känslan i varje match, eller åtminstone så ofta det går. Annars är jag rädd för att utvecklingen kommer stagnera, i alla fall tävlingsmässigt. Det är så klart tråkigt att åka ut första matchen, men hellre det och att jag är avslappnad och får till bra BJJ än att jag vinner matchen utan en bra känsla. Att ha förlorat matchen behöver inte betyda så mycket egentligen. Alla som kommer och tävlar, eller de allra flesta i alla fall, är hårt tränade, peppade och sugna på att vinna. Man kör i samma bälteskategori och vikt och det kan vara många små saker som gör att den ena vinner eller förlorar. Det är därför det är viktigt att bryta ner det till en själv, varför är jag där och tävlar och vad vill jag få ut av det? Är vinsten det viktigaste eller är det att jag är nöjd med min match? Att jag lyckas få in en av alla de tekniker på ett bra sätt som jag tränat på så länge. Det här ska jag fundera på framöver och förhoppningsvis få en lite mer avslappnad inställning till tävling och sparring.

Ha det gött ute i pollencirkusen, det har inte jag. Hoppas det går över snart!