En gång i tiden var Metamoris kända som den främsta, mest spännande grapplingorganisationen i världen. Efter en galen period med Copa Podio, Fight to Win, EBI, Submission Underground och Metamoris 7 inom loppet av en vecka står det klart att så inte längre är fallet. 

Visst, Copa Podio använder sig inte av ett ”submission only”-format som exempelvis Eddie Bravo Invitational, Submission Underground eller Metamoris, men man hör utan tvekan till världseliten när det kommer till underhållande grapplinggalor.

De senaste två veckorna har varit ovanligt intensiva för grapplingfans – det började med Copa Podio i Argentina den nionde juli och rullade sen på med Fight to Win PRO 7, EBI 7, UFC-fightern Chael Sonnens nystartade Submission Underground och Metamoris 7 inom loppet av åtta dagar. Vad lärde vi oss? Utöver att Leandro Lo fortfarande har kvar sin plats som Copa Podios mest framgångsrika mästare någonsin, att EBI utan tvekan (åtminstone enligt min smak) anordnar världens roligaste grapplinggalor och att det finns en ny spelare att räkna med på marknaden i Submission Underground är det smärtsamt tydligt att Metamoris fall från toppen är ett faktum.

Av Metamoris sex matcher i helgen slutade fem i oavgjorda resultat. Det enda mötet som slutade med en submission var huvudmatchen, där Metamoris egna VD Ralek Gracie tillslut klappade till ett fotlås av självaste ”Mata Leao,” Garry Tonon. Det går självfallet inte att kontrollera vem som vinner och framförallt hur, vilket kan få ”kritiken” mot Metamoris att verka orättvis. Däremot kan man komma nära att kontrollera utkomsten med Eddie Bravos geniala EBI-regler. Titta bara på EBI 7 där alla matcher utom en slutade i submissions, eller Submission Underground där det bjöds på avslut efter avslut (av 12 matcher var det endast två som inte slutade med submission).

Med andra ord känns det som om Metamoris halkat efter i den senaste kurvan Sub Only-rörelsen tog, trots att man på sätt och vis var organisationen som startade det hela. På så sätt att man anordnade ”professionella grapplinggalor” som faktiskt var underhållande att se på åtminstone. Nuförtiden är det snarare Metamoris med Ralek Gracie i spetsen som är dinosaurien medan Eddie Bravo leder vad som känns som en helt ny sport mot nya, oanade höjder.

Med det sagt är det långt ifrån omöjligt att Metamoris hämtar sig, kommer tillbaka och återtar platsen på toppen av professionell grappling. Med allt vad kapade Instagramkonton, bokade matcher som i verkligheten inte var bokade, ekonomiska bekymmer och en grapplingvärld som i stort verkar ha vänt ryggen till bådar det däremot inte gott.