Fredag kväll: ställer larmklockan på 8.30 för att vara säker på att inte försova mig till dagens soft/rehab/ kalla-det-vad-du-vill pass. (Så länge jag inte får sparras, är det enligt mig inget ’riktigt’ BJJ-pass). Vaknar i tid med ett leende på läpparna och pirr i magen. Exalterad.

Frukost: havregrynsgröt och en banan. Intas på 20 minuter. Man skulle kunna tro att jag är en idisslare, men jag håller fast vid att jag endast har EN mage, tills motsatsen är bevisad. Träningsväskan packas på rutin minuten innan jag ska iväg till bussen. Möter upp min kompis Nadia och vi sätter oss på pendeln in till stan. Kurr i magen vid Medis; intar en cheeseburgare på Donken.

Mattan: Huvudtränare Sergio ställer sig under fotot av Carlson Gracie,vi andra radar upp oss längs väggen mittemot. Träningen inleds med de bekanta orden ”börja springa”. Sergio, utöver tränare, även klubbens självutnämnde DJ, sätter i vanlig ordning på sin musikmix.

Ur högtalarna: BAILE FUNK (föga förvånande). Låter ungefär som om en tondöv lågstadieklass som spelar på leksaksinstrument, skedar, dragspel och en stackare som maniskt  försöker hålla den trollbindande takten genom att slå en penna mot en glasburk fylld med grus…(pust-lång mening). Icke att förglömma dosen av * stön, stön, stön* då och då.  Missförstå mig inte nu, det är brazil-feeling på hög nivå och en underbar hat-kärlek som är beroendeframkallande. Varje liten party-cell börjar rycka i kroppen och snart börjar även jag sjunga med. (Snarare mumlar.)

Träning utan brassemusik är för mig som en fisk på torra land = döden.

Efter diverse vevningar av armar i springandet (koordinationsförmågan gör sig påmind), är det dags för kullerbyttor, krokodilen, hand-stand och lite annat. Dessvärre kan jag bara göra kullerbyttor framlänges; de andra övningarna ger mig känningar i det onda knät. Vissa vågar jag mig inte på alls. Att sitta på huk och böja knät helt så att hälen nuddar stussen, är något jag kommer kunna göra först om ett par veckor. Kan tyckas frustrerande, men baby-steps, tänker jag. Var tacksam för det lilla, typ, belöning kommer så småningom.

Min ’ partner in crime’  för tekniker på dagens pass är Leila. Medan de tappra MMA-grabbarna kör sitt, har vi flickor hittat en avskild del på mattan där vi ägnar oss åt 3 övningar: 1) Passera guard 2 ) Ta in motståndaren i guard från side 3)  Hip-drill.

Det var grymt kul att åter vara på mattan. Som vanligt blev det en del info som skulle bearbetas i hjärnkontoret för att sedan lagras i grappling-cellerna. Skratt som förlänger livet i minst 3791 år till, check!

Träning utan skratt för mig är som en fisk på torra land = döden.