I fredags var det dags igen för den efterlängtade MMA-galan; Superior Challenge 6, Lion´s Den. En bur, taggade fighters, schysst musik, härlig stämning och en hel drös med grymt sköna människor. The place to be, helt enkelt.

Jag var på plats för 4:e gången i egenskap av funktionär. Min roll för denna gala var att jobba ringside, där jag bl a skulle se till att VIP-gästerna hittade till sina platser. Den enda incidenten jag råkade ut för under kvällen var en störig mupp & company som spelade ´allan ballan´ genom att sitta på folks platser och inte respekterade allmän vett och etikett.  Det fick mig att slå på bitchfaktorn, eftersom min stubin som i normala fall räcker tre varv runt jorden hade förbrukats av de. Jag skiter fullständigt i hur stora folk är i alla dess bemärkelser, kan man inte bete sig som folk bland folk så blir man kängad i huvudet (i min fantasi) och verbalt uppläxad in public. Pinsamt värre, I know, men det funkar. Resten av kvällen flöt på galant och jag hade turen att blivit stationerad bakom kommentatorerna Musse och Omar, vilket visade sig vara en alldeles förträfflig bra plats för att kunna se alla matcher på riktigt nära håll.

Av de 28 gladiatorerna som skulle tävla, hade jag redan 5 favoriter som jag på ett eller annat sätt hade koppling till. ”Jycken” och Hanna som är gamla rullkompisar till mig, var 2 självklara. I de matcherna där jag inte hade favoriter, valde jag att heja på den som var mest sympatisk. Vid varje MMA-match hoppas jag alltid på att någon fighter gör grappling-släktet stolt och visar att ”it is da´ sh*t”, men denna gala bjöd inte på så många grappling-sensations, tyvärr. Vid ett tillfälle höll jag på att skrika ”stäng guarden”, men kom på mig själv att en MMA- fighter som ligger på rygg bör göra det, ALDRIG! Egentligen gäller det även inom grappling också, om man verkligen inte behärskar spelet därifrån till 110%.

Jag satt härom kvällen och funderade på hur grymt det skulle vara om man kunde fixa en flashig gala inom BJJ eller Submission Wrestling här i Sverige. Crème de la crème inom grappling skulle komma hit till oss och tävla. Några av våra inhemska och eminenta världsmästare skulle få chansen att glänsa på hemmaplan. Man skulle bara få gå en match och den skulle max få ta 15 minuter. Det optimala skulle vara om man vann på avslut och det skulle vara busenkla och tydliga regler. Så långt har jag hunnit spåna.

Kanske blir en sådan gala verklighet om ett par år. Det får tiden utvisa. Ingredienserna för ett lyckat koncept här i Sverige har vi ju redan på plats; tuttlisor, hunkar och grappling-älskare…