Så detta blir mitt första blogginlägg på en redan etablerad och grym blogg. Antar att jag borde börja med att introducera mig själv så här kommer det! Jag heter Maxine Thylin, jag är 19 år och har tränat kampsport i åtta år. Jag började med Sportjujutsu när jag var 11 och fastnade för det, det som till en början bara var en rolig grej blev något jag älskade. Efter några år prövade jag Brasiliansk jiujitsu och jag blev kär. Jag har nu tränat bjj i fyra år och jag är helt fulltsändigt förälskad i min träning. För mig är det få saker som är lika värdefullt som den känslan och glädjen som träningen ger. Innan detta börjar likna ett kärleksbrev mer än en träningsblogg så kan jag säga att för mig handlar träning och livet om balans så när jag inte tränar så har jag en underbar familj som finns där mig i ur och skur! Min familj består av Mamma, Pappa, två äldre bröder (eller rättare sagt mina första sparringpartners) och en lillasyster. Men om jag ska vara helt ärlig så har jag två familjer, en som delar mitt efternamn och en som ger mig spö var dag i mitt liv. Jag tränar på Nacka Dojo och förutom att få grym träning där så finns en härlig stämning och efter ett par år känns det som mitt andra hem. Jag inser att jag duschar oftare på dojon än vad jag duschar hemma…kanske lite för mycket information =)

När man ändå håller på att berätta lite om sig själv så här kan jag säga att jag är en väldigt målmedveten tjej, och det är en av anledningarna till att jag älskar att tävla. Jag har tävlat i några år nu, mina främsta meriter är väl :jr VM Guld i sportjujutsu, Brons Mundial -64kg blå 2009 och dubbla brons Mundial -64kg lila 2010 men jag har många mål och en dag ska jag vara lika bra som mina förebilder. Jag har många bra förebilder både på klubben och utanför men några utövare som jag verkligen ser upp till och som inspirerar mig är Tove Södersten, Ida Hansson, Shanti Abelha, Devi Ahuja och Leticia Ribeiro. Dessa är några få av alla de jag beundrar sen har man ju såklart sina tränare och dom är alltid speciella!

Nu idag så tävlade jag och det gick jättebra, kan gå in på matcherna lite mer i nästa inlägg men det blev ett Guld i viktklass och ett silver i öppna för mig på Swedish Open för mig och detta är jag glad över. Det blev en bra och välorganiserad tävling och det var kul att vara på en sådan stor svensk tävling. Verkligen en bra trend. Det blev en bra dag för mig, mycket tack vare min coach Ralf Carneborn, han är rätt grym både som coach och som utövare, ännu en person som jag beundrar mycket men schh säg inte det till honom, vill ju inte blåsa upp egot! Nej skämt åt sido, sånt stöd är väldigt uppskattat! Så tack!

Nåt annat som var coolt att se var alla unga talanger, vi hade ett litet kidsgäng från klubben och man blir ju stolt över att komma från samma klubb som de! Tyvärr så ser man inte dem på ett tag, på Måndag drar jag till San Diego, det ligger på varmare breddgrader om någon undrar och där kommer jag att träna i nästan en månad!  Det ser jag fram emot sjukt mycket, lär bli en grym träningsresa men det får ni veta mer om sen! Nu ska jag dricka lite varm oboy! Det finns två sätt att fira och trösta sig, antingen genom att gå ut och dansa eller genom att äta choklad och mer choklad, eftersom jag för tillfället är i Götebrog blir det alternativ nummer 2!

Vi hörs!! Peace out!!!!