Till min stora lycka, har jag två helger på raken frossat i BJJ-matcher, minglat med BJJ-folk och strött BJJ-visdomsord omkring mig. Det har varit äckligt kul. En uppmaning till TV3 är att lägga ner programmet och köra en BJJ-såpa istället. VI har allt och lite till…
Luftpussar har bytts ut mot kul-o-se-dig kramar. Rysk kaviar och Cristal champagne mot 150grammare utan lök, Gainomax, kexchoklad och päronfestisar. Backslicks mot brottarrufs, spray tanning mot `status´ blå- och brännmärken, Chanel- och Armani outfits mot Koral- o Atama Gi:s. Porschar och Lexus mot guldmedaljer.

Helg nummer 1: Swedish Open var en väldigt bra organiserad tävling. Jag registrerade två wow-faktorer och det första var de 6 mattor som fanns att tävla på. För det andra, att varje matta hade en egen ´anslagstavla` med namn och bild på de funktionärerna som ansvarade för den.

Jag kan heller inte klaga på platserna jag och mitt sällskap fick. Vi hjälptes åt att live-streama många av matcherna via Spotifight. ( Min vän Ariel som jag åkte ner med till tävlingen är en av grundarna till hemsidan). `The crew´ fick sitta på stolar i ett avspärrat område, som kanske inte direkt respekterades av alla. Det blev ett par: `Ursäkta, kan du gå runt eller krypa för att vi filmar`-upprepningar, i timmen.

Jag spräckte min coach-oskuld på plats i Stenungsund. Fick möjligheten och äran att bl a assistcoacha super coola-Klara, story-teller-David och min klubbkompis Mats med de enorma och hårda överarmarna. Behöver inte gå in på detaljer, men min prestationsångest var total, till en början. Kämparna gav mig dock positiv feedback vilket gjorde att jag kände mig mer än nöjd över min insats. Mitt signum var att tala HÖGT, i många fall använda mig av obegripligt kroppsspråk och ge mycket basic tips som; andas, titta upp i taket, ner med höften och passera, passera, passera.

Helg nummer 2: Tapout-tävlingen bjöd även den på två wow-faktorer. Det ena var de billiga priserna i kiosken med de goda mackorna. Det andra var de fyra sofforna som fanns att sitta på i anslutning till mattorna. De räddade min beniga rumpa från att känna träsmak och total känselbortfall i typ 9 h. Det tackar vi för.

*FLASHBACK* I somras fick jag ett samtal av Ariel, min BJJ-homie sen way-back. Han skulle öppna upp en ny BJJ-klubb och jag var inte sen med att erbjuda min hjälp för att röja upp i lokalen som man senare skulle spackla, måla och hela baletten. Det var rena rama ´spökhusupplevelsen´ för mig. Det fanns en långsmal och brant trappa som ledde ner till den källarliknande lokalen. På en vägg fanns en stor logga, som får en del motorcykelfantasters hjärta att slå ett par extra slag av välbehag, nämligen Harley Davidson-loggan. Jag var så pirrig, nyfiken och skrek några gånger i falsett av förtjusning, det var nämligen en gammal MC-klubb jag hade fått äran att utforska. Det kändes nästan som jag var på väg att öppna en oplundrad pyramid. Nåja, de enda likheter dom emellan var att det luktade unket och det fanns sängar för faraorns sista vila / the big boss och hans följe att sova på. Minst 5 våningsängar, samt en master bädd med typ lila sidenlakan som jag tror tillhörde ledaren eller så hade de någon form av turschema för att få sin dos av `prinsessömn` på.  Längs de svarta väggarna fanns det vita hål hejvilt ut-pepprade, som enligt min analys var skotthål. Jag uppmanade i en frenetisk extas  min syrra som följt med, att nu måste vi gå igenom alla madrasser, lådor och skrot i jakten på skatten, dvs knark, pengar eller vapen som de kanske hade glömt kvar. Till min stora besvikelse hittade vi….. ingenting.

Den känslan jag hade när jag var på skattjakt kommer jag bära med mig för alltid och den kan inte köpas för pengar. Den här BJJ-bruden vet hur man uppskattar de små sakerna som är gratis här i livet, så Hollywoodfruar, släng er i väggen…