Alexander Trans tränar och tävlar för Arte Suave i Köpenhamn. Han har brunt bälte i BJJ. Speciellt tack till Ida Hansson som hjälpte till med att översätta Alexanders svar till svenska.

Alexander Trans

När började du träna BJJ?
Jag började träna traditionell Japansk Jiu-Jitsu när jag var 13 år. Jag hade sett Royce Gracie och ville egentligen träna Brasiliansk Jiu-Jitsu, men den möjligheten fanns tyvärr inte där jag bodde. 2004 började jag träna Brasiliansk Jiu-Jitsu som 15-åring och min första tränare var Mike Pyle.

För 2 år sen bytte jag till CheckMat och nu känner jag äntligen att jag har ”hittat hem” i Jiu-Jitsu. Det är faktiskt först nu som jag har börjat förstå vad BJJ handlar om och vad det betyder att leva och träna som en atlet. I år var första gången jag har varit med på de stora internationella tävlingarna. Jag hade börjat ge upp drömmen om att någonsin bli bra på Jiu-Jitsu. Hade faktiskt funderat på att sluta träna, men när jag kom till CheckMat vaknade drömmen igen och jag har aldrig brunnit så mycket för Jiu-Jitsu som jag gör nu.

Efter att ha vunnit EM i både min viktklass och öppna klassen, VM och Rio Open i min viktklass och både min viktklass och öppna klassen på en del mindre tävlingar här i Skandinavien som lilabälte fick jag brunt bälte i augusti av min tränare här i Köpenhamn, Shimon Mochizuki.

Kan du berätta om dina matcher på No-Gi VM som gick i USA?
Jag vill tacka min sponsor, Fukamuni Racing, för möjligheten att först resa till New York och delta i No-Gi PanAms och efter det flyga vidare till Sao Paulo för en månads träning på Leo Vieiras klubb och sen tävla på No-Gi Brazilian Nationals och som avslutning på resan No-Gi Mundials i Los Angeles veckan efter. Jag skadade min ena fotled ganska allvarligt på träningen tre veckor innan VM, så jag var nervös för att den skulle hindra mig från att prestera optimalt. Den andra fotleden hade jag en gammal skada i sen i somras så jag har haft riktig otur med mina fötter i år. Jag hade tyvärr inte min tränare med mig på tävlingen så det satt ingen i min hörna för att coacha och ropa tid. Som tur är så är det inte första gången jag är ensam på en stor tävling. Jag har testat att inte ha någon coach innan, men det är en liten stressfaktor.

Jag hade totalt 3 matcher i min viktklass på Mundials. Kvartsfinalen var mot Roger Ambrosi som bland annat tog brons i brunbältesklassen på VM i somras och vann sin viktklass på NO-Gi PanAms i år. Jag mötte honom på No-Gi PanAms tidigare i år och då vann jag med 2-0 med ett svep. Det var en hård match, men jag vann till sist med 2-0 för ett svep.

I semifinalen mötte jag James Poupolo som har vunnit VM i både blå och lila och på VM i år fick han brons i både vikt och öppen klass. Jag hann inte vila mera än 10 min efter kvartsfinalen och han hade fått en walk-over i första omgången så jag visste att det skulle bli en hård match, men matchen slutade 5-0 med svep och passering till mig.

Finalen var mot Joachim Hallum från Frontline Oslo. Jag har mött honom tidigare så jag visste att han var duktig. Jag vann med 4-0 för två svep, men efter det var jag helt slut. Egentligen hade jag velat ställa upp i öppna klassen också, men jag hade haft 3 hårda matcher i min viktklass som allihopa hade gått tiden ut och jag skulle bara fått en halvtimmas vila innan öppna klassen började och där visste jag att jag skulle få mellan 4 och 5 matcher. Jag kände av min fotled också, den var trött och ostabil, så jag valde att hoppa över öppna klassen den här gången.

Vilka fler tävlingar har du gått som brunbälte?
Jag har faktiskt inte tävlat i brunbältesklassen med gi än, bara utan. Min första tävling som brunbälte var No-Gi PanAms. Efter 4 matcher, 1 i min viktklass och 3 i öppna klassen, stod jag med två guldmedaljer. Han som jag mötte i min viktklass hade jag mött tidigare i år på VM som lilabälte. Även om jag vann när vi möttes på VM i år, så satt jag fast i 2-3 min i hans triangel innan jag kunde komma ur den. Den här gången gick det som tur var bättre. Matchen gick precis som planerat och jag submittade honom på ett straight ankle lås från 50/50 guard på mindre än en minut. Så det kändes lite som om jag fick revansch nu när vi möttes igen. I den öppna klassen vann jag en match på poäng och 2 på submission, fotlås från 50/50. Finalen var mot Luciano Cristovam.

På No-Gi Brazilian nationals vann jag både min viktklass och öppna klassen. Jag gick 2 matcher i min viktklass och 3 i den öppna. 2 av dem vann jag på poäng och 3, mycket för mig, på submission. Finalen i öppna klassen var mot Gustavo Junqueira. Han är duktig så den segern betydde väldigt mycket för mig. Rent allmänt tycker jag att nivån på Brazilian Nationals var ett snäpp högre än på PanAms. Många av dem man möter på de stora tävlingarna i Brasilien har BJJ som heltidssysselsättning från det att de blir lila eller brunbälten. Utöver det så har de en stor kunskap om Jiu-Jitsu och har en massa duktiga träningspartners att köra med varje dag. Något som vi som bor utanför Brasilien tyvärr oftast inte har.  Kvaliteten var utan tvekan högst på No-Gi VM

Vilken tävlingsframgång värdesätter du högst?
Det är min gulmedalj från No-Gi VM i brunbältesklassen. Jag är väldigt glad för min guldmedalj från VM som lilabälte också, även om jag egentligen inte tycker att jag körde speciellt bra. Egentligen kan man säga att jag värdesätter alla mina medaljer från IBJJF/CBJJ-tävlingarna. De har allihopa sin egen historia, men viktigast av allt så representerar de var och en en massa slit och hårt jobb på mattan.

Vad tycker du om de svenska tävlingsarrangemangen?
Jag tycker att det är jättebra att det har börjat komma så många tävlingar. Nivån är fortfarande inte så hög i bältesklasserna som den är på de internationella tävlingarna, men det är på väg upp och det kommer flera och flera deltagare på tävlingarna så det går åt rätt håll. Något som jag tycker är lite synd är att man har valt att använda hemmagjorda regler på många av tävlingarna. Både utan poäng eller hemmagjorda poängsystem. Jag personligen förstår inte varför man bara inte kan köra efter de internationella officiella reglerna. Personligen tävlar jag bara i tävlingar med IBJJF och ADCC:s regler då jag tycker att det är meningslöst att ändra min träning för att förbereda mig för en tävling som det inte är någon prestige i att vinna. Jag förstår heller inte varför man satsar på ett förbund som FILA. Jag förstår att folk gärna vill kunna titulera sig världsmästare och det är självklart lätt i ett förbund som FILA, men egentligen så vet nog de flesta själva att det inte är det riktiga VM man har vunnit. Med allt detta sagt tycker jag att alla självklart får ställa upp på de tävlingarna som man själv vill och om man inte satsar seriöst på sin sport så förstår jag att man hellre ställer upp till de små trevliga tävlingarna än de stora tävlingarna där konkurrensen är stenhård.

Satsar du lika mycket på SW som BJJ?
Nej, jag tränar främst Jiu-Jitsu och för mig är det stor skillnad mellan att tävla i BJJ utan dräkt och att tävla i Submission Wrestling. Men jag har alltid haft en dröm om att vara med i ADCC. Tyvärr blir det inte 2011. Jag var i Brasilien när ADCC EM gick i oktober i år och när det är European trials i vår är jag i Brasilien igen för att träna. Egentligen känns det ganska bra att det blir såhär för mig, jag känner inte att jag är tillräckligt duktig för att ha en chans på ADCC Worlds i alla fall. Men jag kommer att försöka att kvalificera mig i 2013.

Instruerar du på Arte Suave?
Jag är instruktör för våran barngrupp en gång i veckan. Jag tycker att det är viktigt att ge dem möjligheten för att börja träna BJJ redan när de är små. Jag önskar att den möjligheten hade funnits när jag var liten också.

Hur ser en normal träningsvecka ut för dig?
Det är lite olika beroende på om jag håller på att förbereda mig till tävling eller inte. Om jag inte tävlingstränar brukar jag landa på ungefär 10-12 träningspass i veckan, både BJJ och styrketräning. Jag är inte så förtjust i att köra ren konditionsträning. Jag tycker att det tar för mycket från resten av min träning. Jag vill hellre lägga energi på att träna Jiu-Jitsu. När jag tränar och förbereder mig för tävling ligger jag på ca 13-15 pass i veckan. Nu inför EM i januari kommer jag att ligga på minimum 15 pass i veckan. Jag försöker hela tiden att pressa kroppen till att prestera mera, men det tar tid för kroppen att vänja sig till att träna så mycket och så hårt.  Jag brukar träna hårt hela året runt, men efter en tävling brukar jag ta en vecka eller två utan att träna speciellt intensivt, utan bara kör lite lugnt. Men jag har aldrig en hel vecka helt utan träning, inte ens när jag är på semester eller är skadad, då kör jag styrketräning istället.

Vad har du för tävlingsmål framöver?
Jag hoppas att jag någon gång kommer att vinna något som svartbälte, men det är något som för mig ligger långt in i framtiden. Just nu fokuserar jag på EM i januari, det blir min första tävling med gi som brunbälte. Efter EM kommer jag att åka till Brasilien i ett par månader och tävla på PanAms, Brasiliero och Mundials. Jag har bestämt mig för att hoppa en viktklass upp till pesadissimo (+100,5 kg), så det ska bli spännande att se hur jag kommer att klara mig i den nya viktklassen.

Favorit submission?
Strypning från ryggen. För mig är ryggen slutstationen i BJJ och jag arbetar hela tiden för att komma dit. När jag har fått ryggen på min motståndare har jag som mål att stanna där tills matchen är avslutad.

Dansk version

När började du träna BJJ?
Jeg startede med at træne traditonel japansk Jiu-Jitsu da jeg var 13 år. Jeg havde set Royce Gracie og ville gerne træne Brasiliansk Jiu-Jitsu, men det havde jeg ikke mulighed for der hvor jeg boede. Jeg begyndte så at træne Brasiliansk Jiu-Jitsu i 2004 som 15-årig, min første instruktør var Mike Pyle.

For 2 år siden skiftede jeg så til CheckMat, og nu føler jeg endelig at jeg har fundet mit ”hjem” i Jiu-Jitsu. Det er først nu at jeg begynder at forstå hvad Jiu-Jitsu handler om, og hvad det vil sige at leve og træne som en atlet. I år var det første år hvor jeg stillede op til de store internationale turneringer. Jeg var lidt begyndt at opgive nogensinde at blive god til Jiu-Jitsu, og overvejede faktisk på et tidspunkt at stoppe med at træne, men da jeg kom til CheckMat blev mine drømme ligesom genoplivet, og jeg har aldrig været så glad for at træne Jiu-Jitsu som jeg er nu.

Efter at have vundet EM i vægt- og åben klasse, og VM og Rio Open i min vægtklasse, plus vægt- og åben klasse i nogle mindre turneringer her i Skandinavien som lilla bælte, fik jeg mit brune bælte i august i år af min træner her i København, Shimon Mochizuki.

Kan du berätta om dina matcher på No-Gi VM som gick i USA?
Jeg havde takket være min sponsor Fukamuni Racing fået muligheden for først at tage til New York og kæmpe No-Gi Pan, så tage en måned til Sao Paulo og træne i Leo Vieiras klub op til No-Gi Brazilian Nationals, og til sidst at tage til Long Beach og kæmpe No-Gi VM ugen efter. Jeg poppede min ankel ret slemt til træning 3 uger før VM, så jeg var lidt nervøs for om den skulle holde. Jeg poppede faktisk også min anden ankel 2 uger før VM i sommers, så har været lidt uheldig på det punkt i år. Derudover havde jeg ingen coach til at råbe tid og point til mig, men det har jeg prøvet nogle gange efterhånden, så det var ikke den helt store stressfaktor.

Jeg havde i alt tre kampe i min vægtklasse. Kvartfinalen var mod Roger Ambrosi, som bl.a. fik bronze til VM i brunt i sommers, og vandt sin vægtklasse til No-Gi Pan i år. Jeg kæmpede mod ham til No-Gi Pan i åben klasse, der vandt jeg 2-0 på et sweep, og det gjorde jeg igen her. Det var en rigtig hård kamp.

Semifinalen var mod James Puopolo. Han er verdensmester i blå og lilla bælte, og fik bronze i vægt- og åben klasse til VM i brunt bælte. Jeg havde kun fået små 10 minutters hvile efter kvartfinalen, og han havde siddet første runde over så vidste at det ville blive en hård kamp. Jeg vandt 5-0 på et sweep og en passering.

Finalen var Joackim Hallum fra Frontline. Jeg har kæmpet mod ham før, så vidste at han var hård. Jeg vandt 4-0 på 2 sweeps. Jeg var virkelig udmattet bagefter. Jeg ville gerne have kæmpet åben klasse, men jeg havde haft 3 hårde kampe som var gået tiden ud, og jeg ville kun have fået ca. 30 min pause før jeg så skulle have måske 4-5 kampe. Derudover var min skadede ankel helt løs og ustabil, så jeg valgte at lade være med at kæmpe.

Vilka fler tävlingar har du gått som brunbälte?
Jeg har ikke kæmpet med gi på endnu som brunbælte. Min første turnering i det nye bælte var No-Gi Pan, hvor jeg vandt vægt- og åben klasse efter 4 kampe, 1 i min vægt, og 3 i åben. Ham jeg mødte i min vægtklasse var den samme som jeg mødte i finalen til VM i sommers, og selvom jeg vandt sidst føltes det lidt som en revanche, da jeg blev fanget i hans Triangle og brugte næsten 2-3 minutter på at komme ud. Den her gang gik det heldigvis bedre, kampen gik præcist efter planen, og jeg tappede ham på en Straight Ankle-Lock fra 50/50 på under et minut. I åben klasse vandt jeg 1 på point og 2 på submission, også fodlåse fra 50/50. Finalen i åben klasse var mod Luciano Cristovam.

Til No-Gi Brazilian Nationals vandt jeg vægt- og åben klasse efter 2 kampe i min vægt, og 3 i åben. Vandt 2 på submission og 3 på point. Finalen i åben klasse var mod Gustavo Junqueira, så den var jeg rigtig glad for at vinde. Generelt var niveauet en tand højere til Brazilian Nationals end til Pan. Mange af de folk man møder til de store stævner i Brasilien har allerede Jiu-Jitsu som deres fuldtidsbeskæftigelse fra de er lilla- eller brunbælter, plus at de har en enorm mængde viden og en masse gode træningspartnere tilgængeligt til hverdag, som folk fra andre lande som oftest ikke har. Men jeg synes uden tvivl at niveauet var klart højest til No-Gi VM.

Vilken tävlingsframgång värdesätter du högst?
Det må være min guldmedalje fra No-Gi VM i brunt bælte. Jeg er også glad for min guldmedalje fra VM i lilla bælte, selvom jeg ikke føler at jeg kæmpede godt. Men jeg er glad for alle mine medaljer fra IBJJF/CBJJ-stævner, de har allesammen hver deres historie, og de repræsenterer hver især en kæmpe mængde hårdt arbejde.

Vad tycker du om de svenska tävlingsarrangemangen?
Jeg synes at det er rigtig godt at der er begyndt at komme så mange stævner. Niveauet er stadig ikke ligeså højt i de enkelte bælteklasser som til de internationale stævner, men det bliver bedre, og der kommer flere og flere til stævnerne. En ting jeg dog synes er lidt synd, er at der til mange af stævnerne bliver kørt med hjemmelavede regler, enten uden point, eller med et hjemmelavet pointsystem. Jeg forstår ikke hvorfor folk ikke bare kører efter de officielle regler. Personligt kæmper jeg kun efter IBJJF/ADCC-regler, da det for mig ikke giver mening at skulle ændre min træning for at forberede mig til et stævne, som der ingen prestige er i at vinde. Jeg forstår heller ikke at der bliver satset på et forbund som FILA. Jeg forstår godt at folk gerne vil kunne kalde sig verdensmester, og det er selvfølgelig let i et forbund som FILA, men tilgengæld ved man jo også godt selv at det ikke er det ”rigtige” VM man har vundet. Når det er sagt, så skal folk have lov til at kæmpe til de stævner de har lyst til, og hvis man ikke er seriøs med sin sport, så kan jeg godt forstå at man hellere vil kæmpe til hyggestævnerne end til de store stævner hvor konkurrencen er hård.

Satsar du lika mycket på SW som BJJ?
Nej, jeg træner først og fremmest Jiu-Jitsu, og for mig er der også stor forskel på at kæmpe No-Gi Jiu-Jitsu, og Submission Wrestling. Men jeg har altid haft en drøm om at kæmpe til ADCC. Det bliver ikke i 2011 da European Championship blev afholdt her mens jeg var i Brasilien, og European Trials kommer til at ligge mens jeg er i Brasilien til foråret. Det passer mig egentlig fint nok, da jeg ikke føler at jeg har niveauet til at konkurrere til ADCC Worlds endnu. Men jeg vil forsøge at kvalificere mig i 2013.

Instruerar du på Arte Suave?
Jeg underviser vores børnehold en gang om ugen. Jeg synes det er fedt at kunne give dem muligheden for at træne BJJ fra så tidlig en alder, jeg ville selv ønske at jeg selv havde haft den mulighed da jeg var på deres alder.

Hur ser en normal träningsvecka ut för dig?
Det er lidt forskelligt, hvis jeg ikke træner op til noget specifikt har jeg normalt omkring 10-12 pas om ugen, Jiu-Jitsu og vægttræning. Er ikke så glad for at træne decideret cardio, da jeg føler at det går for meget udover resten af min træning. Så vil jeg hellere bruge min energi på at træne Jiu-Jitsu. Op til en turnering har jeg ca. 13-15 pas om ugen. Her op til EM i januar kommer jeg til at ligge på min. 15 pas hver uge. Jeg prøver hele tiden at presse min krop til mere, men det tager tid at vænne kroppen til at skulle arbejde så hårdt. Jeg træner hårdt hele året rundt, jeg kan godt have en uge eller 2 efter et stort stævne hvor jeg skruer ned for træningsvolumen og slapper lidt af, men jeg har aldrig en uge hvor jeg ikke træner, heller ikke selvom jeg er skadet eller på ferie, så træner jeg vægte i stedet.

Vad har du för tävlingsmål framöver?
Jeg kunne godt tænke mig engang at vinde nogle ting som sortbælte, men det er langt ude i fremtiden. Lige nu fokuserer jeg på European i januar, som bliver min første turnering i gi som brunbælte. Derefter tager jeg til Brasilien i nogle måneder og kæmper Pan, Brasiliero og Mundial. Jeg har besluttet mig for at prøve at rykke op i Pesadissimo, så jeg er spændt på at se hvordan jeg kommer til at klare mig i den vægtklasse.

Favorit submission?
Choke fra ryggen. For mig er ryggen endestationen i Jiu-Jitsu, og jeg arbejder hele tiden imod at komme derhen. Når jeg kommer dertil er målet at blive der til kampen er afsluttet.