Elit är ett återkommande ord i Veckans Profil – utöver Steven Antonious egna prestationer på tävlingsmattan är Poseidon Kampsportsakademis grundare och ägare även elitansvarig för Svenska BJJ-Förbundet, vilket kortfattad innebär att Steven ansvarar för Sveriges och några av Europas bästa grapplers.

Steven Antoniou känns bland annat igen som anordnaren av Poseidon Open BJJ, grundaren av klubben bakom tävlingen, ett svartbälte att räkna med på tävlingar runtom Europa och, sist men inte minst, Svenska BJJ-Förbundets elitansvariga.

För två helger sedan anordnade Steven ett träningsläger för svenska BJJ-landslaget där man bjöd in några av de främsta utövarna Europa har att erbjuda för att sparras med våra svenska guldhopp, däribland Tarik Hopstock, Alexander Rios Hussein Abbas-Zade och Hakim Mazari från Frontline Academy i Oslo. För att inte nämna 17-årige Robin Bohlin som med sin relativt låga ålder var yngst på mattan i Poseidons lokaler i Jakobsberg.

Men, mer om det senare. Först lär vi oss mer om Stevens bakgrund inom kampsport och hur han fick upp ögonen för Jiu Jitsu:

Sedan jag var barn var jag fascinerad av kampsport och har säkert sett alla Hong Kong Kung Fu filmer under 80 och 90 talet. Jag växte upp på Cypern och där var tillgång till kampsport begränsad så jag fick aldrig möjlighet att träna orientalisk kampsport. När jag var 15 började jag träna boxning och senare kom jag i kontakt med Kickboxning och Wing Chun när jag gjorde min militär tjänst. När jag flyttade till Sverige började jag träna Aikido och det var inte först 1999/2000 jag kom i kontakt med BJJ på Pancrase Gym men hade lite svårt med gi så jag körde mest Vale Tudo (tidig MMA) och tävlade i SW. Jag började träna mer med gi runt 2004 med Richard Bohlenius men klubben ner efter något år. Tyvärr tappade jag suget för grappling strax därefter och körde Thai Boxning i 2 år på slagskeppet.

År 2007 kom jag i kontakt med vad jag kallar ”riktig BJJ” när jag klev in på Fightzone Stockholm. Nivån var så hög att jag fick en aha upplevelse när jag tränade där. Jag kom i kontakt med några av världens absolut bästa Jiu JItsu utövare. När SW och BJJ först kom till Sverige fumlade vi i mörkret men helt plötsligt kunde jag lära mig av eliten. Med hjälp av Maggan, Hasse och Alan startade jag min egen Poseidon Jiu Jitsu i Järfälla i en liten skyddslokal. Utan att vara 100% säker varför, gled jag och Check Mat isär och jag började träna enbart med Waldo Zapata (som för övrigt var killen jag tränade BJJ med första gången). Efter några års träning med Waldo fick jag mitt svarta bälte 2013.

Åter till träningslägret – en innovativ och banbrytande idé som gynnar alla inblandade, men hur växte den egentligen fram?

Vi hade Landslagsuttagning i slutet av mars och utöver fystester och sparring intervjuade jag alla. Det jag märkte var att det fanns ett missnöje från utövares sida gällande vad förbundet gör och hur landslaget har sköts tidigare. Efter intervjuerna hade vi ett litet möte där jag frågade hur de vill att vi ska jobba och vad önskar de från oss i förbundet.

Vi hade en bra dialog och ett önskemål var att få hit folk att sparras mot, och inte vem som helst,  våra LLG medlemmar vill träna med dem bästa Européer och Skandinaver i sin kategori. Vi kunde ha tagit in en eller två grymma Svartbältare som höll ett seminarium men de här fighters har redan sina favorit tekniker och ett utarbetat spel. Det de behöver är möjlighet att utveckla och finslipa mot bra sparringpartners. Syftet var helt enkelt att finslipa sitt game utan att det fanns något prestigefullt på spel.

Då var det bara ta fram en lista på grymma fighters och kontakta dem. Det blev några timmar på FB och messenger  Responsen var super bra och alla verkade riktigt nöjda. Jag har redan fått fråga om när nästa gång är.

Vi är en relativt ny sport i Sverige och vi vill mycket men vi har begränsade resurser och erfarenhet. Som elitansvarig vill jag involvera deltagarna och hjälpa de lyckas. Det enda jag är intresserad av är att ge dessa fantastiska fighters möjlighet att utvecklas på deras egna villkor. Min roll går inte ut på lära ut Jiu Jitsu till dem, eller tvinga på dem en träningsmetodik. De har redan sina coacher som gör ett grymt bra jobb. Det jag kan hjälpa till med är att skapa möjligheter och eventuellt bidra med kunskap kring fysträning, skadeförebyggande och rehabilitering.

Att driva egen klubb kan vara både utmanade och roligt, något som Steven kan vittna om. Slutligen berättar han även mer om sin egen tävlingssatsning och hur han, i egenskap av BJJ-förbundets elitansvariga, anser att Sverige står sig på en internationella tävlingsscenen:

Det är extremt roligt att driva en kampsportsklubb men självklart har det sina utmaningar. Nu jobbar jag heltid med träning och Jiu Jitsu men ibland svårt att livnära sig på vad många anser är en hobby.  För att få det att snurra måste man var allt i allo och det blir ofta långa dagar. Det som gör det värt det är människorna. Vi erbjuder olika träningsformer på vårt träningscenter och det är väldigt givande att se hur folk sprider glädje och utvecklas som individer med hjälp av en fysisk aktivitet.

Jag tävlar inte så galet mycket egentligen men jag tycker ändå att det är viktigt att som instruktör tävla 3-5 ggr per år om man är frisk för att ha en målsättning med sin träning. För mig är det viktigt att testa mig själv med jämna mellanrum samt vara en förebild för mina elever. Jag älskar att resa så jag brukar ”ta semester” där jag kan tävla eller hålla ett seminarium. Det är otroligt spännande att träffa och umgås med folk från hela världen där gemensamma nämnaren är BJJ:n.

Svensk BJJ och grappling håller hög nivå och vi har ett gott rykte internationellt. Vi har många duktig unga fighters nu som har dedikerat sitt liv till BJJ; SW och MMA. Tittar man på iden internationella greppling scenen så kommer Jänkarna ikapp Brassarna. Det är en tidsfråga innan de går om Brassarna och då står Européer på tur att gå om Brassarna. Min förhoppning är att vi i Norden kan leda utvecklingen. Sättet vi jobbar i Norden skapar förutsättningar att lyckas. Det vi behöver är mer samarbete eftersom vi är relativt små länder med få utövare. Jag En annan sak vi behöva göra är att hitta bättre sätt att stödja klubbar med heltids instruktörer och elittävlande om vi ska lyckas. Det är dyrt att träna och tävla på elitnivå.

Det jag ser med nya generationen är att de har släppt det här team tänket och skiter i allt som har med politik att göra. De ser över sitt eget hus och gör det som är bäst för dem (på gott och ont). De vill träna, tävla, vinna och de är bereda att göra det som behövs. De tränar hårt, tävlar ofta, delar med sig av sin kunskap och gör riktiga uppoffringar. Med lite stöd från vår ”BJJ Community” kommer de att lyckas med sina mål. En idé är att bjuda in några av dessa grymma fighters att hålla ett seminarium. Billigare än en ”super stjärna” och oftast ger det mer.

Stort tack för att jag fick vara med på Grapplingbloggen.

Tack själv Steven! Du gör mycket för svensk BJJ och det är vi tacksamma för. Oss!