Det gick så fruktansvärt dåligt. Allt som kunde gå fel gick fel. Alla var bättre än mig och jag låg lat, trött och orörlig som en annan mes och gjorde inte ens en antydan till försök att flytta på personen som så förnedrande enkelt tagit sidecontrol, mount eller rygg. Jag var helt enkelt sämst. Eller?
Det här inlägget handlar inte om prestige, även om det kunnat göra det. Det här handlar om något vi ofta ägnar ännu mindre tid åt att fundera på – Tankar och tillstånd. 

Tillstånd är summan av en persons alla tankar och upplevelse. Hur gör man när man hamnat i ett negativt tillstånd och kroppen inte gör som man vill?

De senaste träningarna har jag gått hem sur och besviken. Har tänkt att det gått dåligt vilket bidragit till att det faktiskt också gått dåligt. Negativa känslor och tankar har en tendens att att fastna i kroppen i form av muskelspänningar och blockeringar med sämre prestationer som följd. I ett tillstånd där man känner sig som en loser kan man inte se de saker som går bra. Eftersom jag de senaste tre åren fått en hjärntvätt inom idrottspsykologi av diverse lärare insåg jag i måndags att jag var tvungen att förändra mitt tillstånd för att nå önskvärda prestationer. Jag satte mig ner i omklädningsrummet för att börja fundera och förbättra:

Vill: Vad jag ville och hade som mål, var att finna ett positivt tillstånd där jag kunde koncentrera mig på det väsentliga och därmed också utestänga det onödiga.

Göra: om man inte startar eller slutar med något, hur ska man då kunna förändra något? Vad gjorde jag redan bra? Vad behövde jag sluta med?

Vara: det handlar om inställning, att bestämma sig. Varför ville jag lyckas?

Jag har länge övat på att använda mina tankar till min fördel. Mitt mål den här gången var att hitta ett positivt tillstånd. Jag hade motivationen till det då jag kände att det var viktigt att få känna att jag lyckades då det gör träningen så mycket roligare. Frågan var bara vad jag behövde göra, vägen dit. Jag valde att starta något nytt och använda mig av visualisering. Visualisering innebär att man tänker sig en bild eller ett minne av sig själv där man lyckas. För genom att föreställa sig att man lyckas kan man när man hamnar i situationen också få lättare att lyckas eftersom man redan tänkt igenom och kroppen redan är förberedd på att det kommer att gå vägen.

Jag satt där i omklädningsrummet. När jag kommit hade jag känt mig olustig och illa till mods, när jag gick kände jag mig som en hjälte och oövervinnelig. Detta avspeglade sig i att träningen gick avsevärt mycket bättre och gav mig många nya bilder (där jag lyckades) till framtida visualisering. Jag hade tagit mig in i en god cirkel igen.

Det jag vill komma fram till är att idrottspsykologi är en nyckel till att nå framgång. Jag har aldrig varit proffs inom någon idrott, har som mest spelat fotboll i division 2. Ändå vet jag att det måste finnas något väldigt viktigt i hur våra tankar påverkar våra prestationer.  För hur kan vi skapa ett vinnartillstånd om vi inte först lärt oss att medvetet kunna ändra tillstånd till egen fördel, så att kan vi kan hålla hög nivå tävling efter tävling? För att ge ett exempel:

Min första tävling, Stockholm open gick jag målmedvetet till min match. Jag visste vad jag ville, jag hade motivationen men jag hade glömt bort att tänka på vägen dit. Självklart hade jag tränat inför tävlingen, men mentalt, hade jag inte sett mig själv lyckas. Jag var så fokuserad på målet att jag missade den viktigaste delen – vägen dit. Detta ledde till att jag hamnade i ett tillstånd som jag inte kunde förändra där jag relativt passivt väntade på vad min motståndare skulle göra.

När jag däremot genomförde tävling nummer två, Tapouten Bålsta, hade jag en klar plan för hur jag skulle agera och hade gång på gång sett mig själv lyckas med mina tekniker. Även om jag kanske inte gjorde det svep jag sett mig lyckas med så ledde mitt mentala förarbete till ett ökat självförtroende i kombination med en koncentration på det väsentliga. Då jag hamnade i ett underläge kunde jag även snabbt ändra tillbaka mitt tillstånd till något positivt då jag hela tiden såg mig fortsätta lyckas.

Vägen till framgång, har du det som krävs? – ja, vi är alla utrustade med en hjärna, frågan är bara hur vi väljer att använda den.