Submits efterlängtade Superturnering är över och en relativt liten samling personer lämnade tidigare idag Ungdomens Hus i Rinkeby med minnen för livet – läs mer om den största turneringen i svensk grapplinghistoria här! 

Superturneringen på Submit 3 var stundtals helt magisk, med en galen semifinal mellan Cemil Karahan och Erdem Erdal, som Pranas Europamästare tillslut vann. Bättre match än så har jag aldrig upplevt på svensk mark förut. Återupplev den högljudda uppledningen, de dramatiska vändningarna på mattan och den galna stämningen  från det mötet på @grapplingbloggen på Instagram!

På andra sidan lyckades Jonatan Westin slå ut självaste Tarik Hopstock. Många hade Tarik som favorit att ta hem de 10,000 kronorna i prispengar och minst lika många trodde på Cemil. Sen hade vi Erdems anhängare, om möjligt ännu mer självsäkra på stjärnan från Skärholmen. Men inte många räknade med Westin, turneringens fysiskt klart största deltagare.

Det blev Jonatan, han som hoppade in på några dagars notis och ersatte David Bielkheden, som tillslut lämnade Rinkeby 10,000 kr rikare. Han stängde framgångsrikt ner båda sina motståndares Jiu Jitsu och jobbade sig sakta och metodiskt mot poäng, fördelar och varningar till motståndet. Samtidigt som det är en väldig bedrift att besegra både Tarik och Cemil i samma turnering så kan jag personligen inte skaka av mig känslan av att dessa Fighter mot Grapplers-matchningar ofta inte levererar underhållning. Underhållning någon som Torbjörn Lundén eller Daniel Eklund, båda från Valhalla Jiu Jitsu, skulle kunna leverera.

Fightern är bra på att stänga ner, hålla sig på säkert avstånd och kontrollera, grapplern mer rörlig och offensiv.

Submit var så vitt jag vet först med svenska supermatcher och de har gjort det bra. De är revolutionärer som andra nu kommer ta efter. Personligen har Submit 1, 2 och 3 gjort mig sugen att en dag anordna en Superturnering jag också, där man kanske kan bjuda in 8 eller fler europeiska grapplers att göra upp framför både publik och kameror. Prispengar går säkert att samla ihop på något sätt. Kanske en dag.

Det var en rolig tävling och Superturneringen levererade, även fast den i mina ögon inte blev riktigt så bra som den skulle kunna bli. Grattis till alla fyra stjärnor som deltog. En eloge till Omid Azad som ensam dömde samtliga matcher idag samt höll ordning bland såväl åskådare som grapplers. De timmarna vi spenderade tillsammans i Ungdomens Hus var en skön och behövlig flykt från de tråkigheter som just nu pågår i Stockholm och världen. Tack alla inblandade. Osss!